”Drivmedel är viktigt för både hållbarhet och ekonomi”
På senare tiden har skogsbrukare och lantbrukare sett den direkta effekten av klimatpåverkan i form av torra somrar och skogsbränder. Vad kan branschen göra för att arbeta med dessa frågor och ställa om till en hållbar produktion? Hilda Runsten, hållbarhetsexpert på LRF förklarar vikten av hållbara lösningar.
Varför är det så viktigt för lantbrukare och skogsbrukare att satsa på hållbara lösningar?
– Inte minst för att lantbrukare och skogsbrukare tillhör de första som på allvar påverkats av klimatförändringarna i form av blöta höstar, torra somrar och skogsbränder. Det är ett av skälen till ett ökat intresse för att jobba med de här frågorna. Framför allt handlar det om åtgärder kopplade till vattenhushållning, energieffektiviseringar och investeringar i biogas och annan förnybar energi.
Hur viktig är drivmedelsfrågan?
– Den är väldigt viktig både när det gäller hållbarhet och ekonomi. Vi har till och med utlyst en tävling mellan våra regioner om vem som snabbast kan bli fossilfri på drivmedelssidan. En fördel med åtgärder på drivmedelssidan är också att det är mycket lättare att mäta sin miljöpåverkan. Det är också billigare att genomföra än åtgärder som handlar om hur man brukar sin mark. HVO är redan ett naturligt val för många.
Vad finns det för utmaningar här?
– Som det ser ut nu är efterfrågan till och med större än tillgången på biodrivmedel. Därtill är drivmedel en stor utgiftspost och en konkurrensnackdel jämfört med andra EU-länder. Från politiskt håll borde det finnas garantier för lantbrukare att få en rimlig ersättning för åtgärder som samhället efterfrågar men som inte marknaden kan betala.
Vilka frågor brottas lantbrukare och skogsbrukare med när det gäller hållbarhet?
– Den stora frågan för skogsbrukare just nu är otydligheter som gör att man inte kan bruka skogen fullt ut. När det gäller lantbrukare finns en viss frustration i att man ser att det finns många bra hållbara lösningar på försöksnivå som inte kommer ut på marknaden. Det gäller både ny teknik och nya grödor.
Vad handlar det om för grödor?
–Om man kunde använda perenna fodergrödor skulle man inte behöva plöja jorden varje gång, vilket direkt skulle sänka nivån för växthusgaser. Vi ser en stark efterfrågan på proteinrika grödor som linser och bönor som kan ersätta kött. För närvarande går de bara att odla i södra Sverige. Men om vi kunde få härdigare sorter skulle det revolutionera jordbruket i hela landet.
Vad väntar man på när det gäller tekniksidan?
– Med hjälp av ny teknik skulle vi kunna komma närmare det vi kallar precisionsodling. Det innebär att vi bara sätter in åtgärder exakt där det behövs, till exempel när det gäller växtskydd för att behandla skadeinsekter eller ogräs. Man skulle också kunna lägga på exakt så mycket gödning som behövs på varje given plats för att komma till rätta med övergödningsproblematiken – som ju står för en stor del av jordbrukets klimatpåverkan.
Text: Sara Bergqvist