Konkurrensen om skogsråvara ökar

01 apr 2019

Att använda skogen så klimateffektivt som möjligt är en balansgång. Det handlar dels om att bruka skogen så att dess många värden säkras, samtidigt som tillväxten förblir hög och skogen kan fortsätta att binda stora mängder koldioxid. Men också om att producera skogliga produkter på ett smart sätt för att minska växthusgasutsläppen i flera sektorer, främst genom att ersätta fossila bränslen.

– Beräkningar tyder på att vi kommer att behöva ungefär 4–4,5 miljoner kubikmeter flytande biodrivmedel i Sverige 2040 – att jämföras med cirka 0,6 miljoner kubikmeter i dag. Och en stor del av råvaran kommer att hämtas från den svenska skogen eller lantbruket, säger Mattias Backmark, chef för affärsutveckling på Preem.

Läs också: Skogsbrukaren Gunde Svan tänker långsiktigt

Den gängse uppfattningen är att den svenska skogsindustrin brukar skogen på ett sätt som också är effektivt ur klimatsynpunkt. Göran Berndes, professor vid avdelningen för fysisk resursteori på Chalmers, stöttar det resonemanget.

– Bland annat innebär det att man i första hand satsar på konstruktionsvirke och andra sågade trävaror som lagrar kolatomer och därmed bidrar till minskad global uppvärmning. Samtidigt ersätter vi andra produkter som annars skulle orsaka växthusgasutsläpp. Klenare träd och olika slags restprodukter används för att producera exempelvis papper och biobränsle som också genererar klimatnytta genom att ersätta till exempel fossila bränslen och plast, säger han.

Konkurrensen om råvaran spås öka

Fram till nu har skogsindustrin kunnat möta efterfrågan på produkter samtidigt som skogen bundit in allt fler kolatomer. Detta är förstås bra, eftersom skogens inlagring av kol minskar den globala uppvärmningen. Men med allt större efterfrågan på bioenergi och andra biobaserade produkter är det sannolikt att konkurrensen om råvaran ökar – även när det gäller restprodukter.

– Längre tillbaka i tiden utnyttjades restprodukterna inte alltid så effektivt, eftersom användningen till viss del handlade om att bli kvitt ett avfall. Men över tid har processerna effektiviserats för att öka nyttan av den biomassa som hämtas ur skogen, säger Göran Berndes.

Skogen är viktig resurs för biobränsle

Ett viktigt framtida användningsområde för restprodukterna är som råvara till biobränsle. För att kunna nå målet om 70 procent lägre utsläpp från transportsektorn 2030 krävs stora volymer flytande biodrivmedel – hur stora beror delvis på hur snabbt elektrifiering och effektivisering sker. Men även om en stor del av framtidens bilar och lastbilar kommer att drivas med el kommer det fortfarande att behövas flytande biodrivmedel inom flyget och sjöfarten.

– En av de skogsråvaror med störst potential när det gäller att producera flytande biodrivmedel är lignin – dels för att energiinnehållet är så högt och dels för att det förekommer i så stora mängder vid massabruken som restprodukt, säger Mattias Backmark.

Läs också: Preem skapar världens första ligninanläggning för biodrivmedel

För närvarande håller Preem på att bygga världens första ligninanläggning för biodrivmedel, som ska stå färdig 2021. Inledningsvis kommer här att produceras cirka 30 000 miljoner kubikmeter lignin för vidare omvandling till biodrivmedel vid Preems raffinaderier. Ett annat projekt siktar på att ta tillvara på sågspån och andra trädrester för framställning av biodrivmedel. Dessutom pågår flera projekt som i förlängningen gör det möjligt att producera elektrobränslen.

Andra produktområden där man i allt högre grad tittar på att använda restprodukter från skogen som råvara är textilier, plaster och biokompositmaterial. Mat, läkemedel och kemikalier är andra användningsområden.

Läs också: Snart kan du tanka bilen med sågspån

Rester av rester

En intressant aspekt är att de processer som används för att ta tillvara på restprodukterna i sin tur kan ge upphov till nya användbara restprodukter. Ett exempel på det är SunPine, där Preem är delägare, och där man tillverkar råtalldiesel av restprodukter från massabruken. Vid processen där bildas restprodukter i form av harts som kan användas till bindemedel och terpentin för användning i parfym och kosmetika.

– SunPine är ett bra exempel på hur innovation föder innovation och skapar nya produktströmmar som bidrar till ett ökat värde för de bolag som vågar satsa på omställning, säger Mattias Backmark.

Läs också: Rester av rester blir nya produkter på SunPine

Text: Sara Bergqvist