Raps bidrar till förnybar omställning

För att nå klimatmålen om 70 procent mindre koldioxidutsläpp inom transportsektorn till 2030 behövs många olika typer av förnybara råvaror. En av dem är raps.  

Frida Olsson är en av de lantbrukare som odlar raps och därmed bidrar till omställningen mot mer förnybara drivmedel. Hur mycket av just hennes egen raps som används till drivmedel går dock inte att säga – rapsen säljs till uppköpare som i sin tur säljer den vidare. Rapsoljan som framställs i nästa led kan antingen användas som livsmedel eller för drivmedelsändamål.

– I Sverige har vi förutsättningar att bedriva ett effektivt och rationellt lantbruk med kapacitet att producera både livsmedel och bränsle. Med tanke på den offensiva satsning på biodrivmedel som behövs de närmaste åren kommer vi att behöva använda många olika råvaror från både skogs- och jordbruk, säger Frida Olsson som driver Fredrikslunds gård strax utanför Uppsala tillsammans med sin man och sina föräldrar.

”Med tanke på den offensiva satsning på biodrivmedel som behövs de närmaste åren kommer vi att behöva använda många olika råvaror från både skogs- och jordbruk”, säger lantbrukaren Frida Olsson.

Läs också: Snart kan du fylla tanken med skogens rester

Många fördelar med att odla raps

På gården som familjen driver odlar man spannmål, oljeväxter, vallfoder, jordgubbar, färskpotatis och sparris. Här finns också köttdjur, hästverksamhet, några får och en gårdsbutik. Hur stor rapsareal man har varierar från år till år.

– Det finns många fördelar med att odla raps, som har helt andra växtegenskaper än spannmål. Bland annat kan den användas för att sanera sjukdomar från andra grödor. Rotsystemet är också lite annorlunda, vilket kan ha positiva effekter på marken. Och en allt större efterfrågan har gjort att man kan få ganska bra lönsamhet vid en normal eller bra skörd, säger Frida Olsson.

”I Sverige har vi förutsättningar att bedriva ett effektivt och rationellt lantbruk med kapacitet att producera både livsmedel och bränsle”, säger lantbrukaren Frida Olsson.

Läs också: Svenska bioråvaror kan ersätta fossil olja

En mängd olika råvaror krävs för att nå klimatmålen

Med raps som råvara i drivmedel går det att reducera koldioxidutsläppen med mer än 60 procent jämfört med fossila alternativ. Reduktionen blir definitionsmässigt inte lika stor som när man använder rester från skogsbruket. För Preems del innebär det att restprodukter från skogen har första prioritet. Men rapsen utgör ändå ett hållbart och bra komplement för att klimatmålen ska kunna uppnås.

– Vi kommer att behöva använda oss av en mängd olika råvaruströmmar för att nå målen. På Preem har vi också tagit en tydlig ställning när det gäller att inte använda palmolja och PFAD, för att skydda världens regnskogar, säger Linda Werner, chef Nya Möjligheter på Preem.

”Vi kommer att behöva använda oss av en mängd olika råvaruströmmar för att nå klimatmålen”, säger Linda Werner, chef Nya Möjligheter på Preem.

Läs också: Hållbar framtid stavas samarbete

”Målet är att göra hela kedjan ännu mer hållbar”

För att en råvara ska platsa som insats i biodrivmedel hos Preem måste en rad olika kriterier vara uppfyllda. En av de viktigaste är hållbarheten. Förutom beslutet att inte använda palmolja och PFAD måste reduktionsgraden för bioråvaran ligga på minst 60 procent jämfört med fossila drivmedel. Råvaran måste förstås alltid uppfylla alla lagkrav och ha tekniska kvaliteter som gör att det är möjligt att processa den. Utöver det behöver även volym, logistik och pris värderas och uppfylla förutsättningarna.

– Omställningen mot bioråvaror är komplex, där vi satsar mycket på ett nära samarbete med lokala och regionala försörjningskanaler. Målet är att tillsammans göra hela kedjan ännu mer hållbar, säger Linda Werner.

Text: Sara Bergqvist

Fakta

Råvaror som kan användas till biodrivmedel Råvaror som kan användas till biodrivmedel

Olika rest-, skogs- och jordbruksråvaror som efter bearbetning och processteknisk uppgradering kan användas till flytande biodrivmedel: 

  • Tallolja: Restprodukt från massabruken som kan omvandlas till råtalldiesel/biodiesel och som ingår i Preem Evolution Diesel samt Preems Svanenmärkta diesel.
  • Lignin (kittet som håller samman växternas celler): Förekommer som restprodukt vid massabruken i stora mängder.
  • Sågspån: Restprodukt från sågverken som kan användas för framställning av pyrolysolja.
  • GROT (grenar och toppar): Hittills i princip outnyttjad restprodukt inom skogsindustrin i samband med avverkning.
  • Raps och andra oljebaserade grödor: Används bland annat för framställning av FAME, biodiesel och RME (rapsmetylester) som är en typ av FAME, samt HVO. Raps utgör 2 procent av den HVO som säljs på svenska marknaden.*
  • Avfallsfetter/slakterirester: Utgör 38 procent av den HVO som säljs på svenska marknaden.
  • Vete: Används bland annat i etanol – den etanol som säljs på svenska marknaden består av 66 procent vete.*
  • Majs: Utgör 29 procent av den etanol som säljs på svenska marknaden.*
  • Betor: Utgör 4 procent av den etanol som säljs på svenska marknaden.*

*Källa: Energimyndigheten/SPBI (2017).

Fakta

Grönare fordonsflotta med reduktionsplikten Grönare fordonsflotta med reduktionsplikten

Reduktionsplikten infördes 1 juli 2018 och innebär att drivmedelsleverantörer ska minska utsläppen av växthusgaser genom inblandning av biodrivmedel. Beräkningarna grundas på utsläpp under hela produktionsfasen.

År 2019 är reduktionsnivåerna 2,6 procent för bensin och 20 procent för diesel, jämfört med respektive fossil motsvarighet.

Nivåerna kommer successivt att öka till 40 procent 2030 för att bidra till målet om minskade totala utsläpp från transportsektorn med 70 procent till 2030.