Svenska bioråvaror kan ersätta fossil olja
02 apr 2019
I dagsläget importerar Sverige 85 procent av alla flytande biodrivmedel. Men tänk om Sverige kunde bli helt självförsörjande på området – och till och med ersätta alla fossila drivmedel? Faktum är att det är fullt möjligt.
Klimatnyttan med att ersätta fossila drivmedel med hållbart producerade biodrivmedel är stor. Det är dessutom en helt nödvändig utveckling om man ska kunna möta kraven på en fossiloberoende fordonsflotta till 2030. I Sverige finns tillräckligt mycket råvaror i form av restprodukter från skogsbruk och lantbruk för att det skulle räcka och bli över till allt flytande drivmedel vi behöver.
Läs också: Förädling av tallolja är SunPines framgångsrecept
De största restflödena kommer från skogen i form av grenar, toppar och stubbar som blir över vid avverkningen, sågspån och bark från sågverken och restprodukter som lignin och tallolja från massabruken. Slakteriavfall, raps och andra oljeväxter, vete, halm och alger är andra råvaror som passar bra för biodrivmedel.
– Den stora utmaningen handlar om att göra om fast material till flytande. Just nu pågår ett paradigmskifte där vi håller på att utveckla flera olika tekniker för att kunna förvätska biomaterial till kolväten och där Preem har tagit en ledande roll, säger Mattias Backmark, chef för affärsutveckling på Preem.
Nya svenska satsningar ska ge mer biodrivmedel
Hur mycket flytande biodrivmedel som kommer att behövas i framtiden beror på en rad olika faktorer, inte minst hur snabbt elektrifieringen går. Men beräkningar tyder på att det skulle kunna röra sig om 4–4,5 miljoner kubikmeter flytande biodrivmedel per år i Sverige på 20 års sikt.
I dagsläget utgör hela den inhemska produktionen ungefär 600 000 kubikmeter, främst i form av biodiesel, HVO och etanol tillverkad av restprodukter från massabruk, slakteriavfall, raps, vete och bagerirester tillverkat vid Preems raffinaderi i Göteborg, Lantmännen i Norrköping och Adesso BioProducts.
Läs också: Lignin är framtidens råvara
Preem driver flera utvecklingsprojekt som innebär att man inom kort också kommer att kunna tillverka flytande biodrivmedel av restprodukter från skogen, bland annat av lignin, grenar, toppar och sågspån. Dessutom pågår flera projekt som på sikt kommer att göra det möjligt att producera elektrobränslen.
– Om fem år kommer Preem att producera runt 1,3 miljoner flytande biodrivmedel och 2030 ska vi vara uppe i 3 miljoner kubikmeter, berättar Mattias Backmark.
Svenska satsningar minskar det globala fotavtrycket
Göran Berndes, professor vid avdelningen för fysisk resursteori på Chalmers, påpekar att internationell handel med biobränslen per definition inte är fel, men att det helt klart finns många möjligheter att öka den inhemska produktionen i Sverige.
– Satsningarna som vi ser i Sverige speglar en strävan att utnyttja biomassaresurserna mer effektivt, vilket förstås är positivt. Utvecklingen av nya tekniker baserade på inhemska råvaror innebär i dagsläget att vi sannolikt minskar det globala fotavtrycket eftersom en betydande del av biodrivmedlen som importeras är baserad på palmolja och PFAD. Dessa har historiskt varit förknippade med tropisk avskogning och därmed höga växthusgasutsläpp, säger Göran Berndes.
Läs också: Snart kan du tanka bilen med sågspån
Skapar nya möjligheter för lantbrukare
Han menar att satsningarna på inhemska biodrivmedel även kan innebära nya möjligheter för lantbrukare och skogsbrukare.
– Om snabbväxande träd och gräsarter kan användas som råvara för produktion av biodrivmedel och andra biobaserade produkter, så kanske vi kommer att se mer av sådana grödor i våra landskap. Detta kan ge ytterligare vinster i form av förbättrad markbördighet, minskad övergödning och minskat behov av bekämpningsmedel inom jordbruket. Det ska bli spännande att följa utvecklingen, säger Göran Berndes.
Lantbrukare som gör hela produktionskedjan hållbar genom att själva använda biobaserade drivmedel och byta ut konstgödsel mot naturgödsel har extra mycket att vinna.
– Reduktionsplikten som infördes förra halvårsskiftet gör att vi som bränsleföretag har möjlighet att betala mer för den typen av produkter än från traditionellt jordbruk. Det gör att lantbrukare har möjlighet att inkludera åtgärder som är mer kostsamma och ändå tjäna på det, säger Mattias Backmark.
Läs också: Så fungerar reduktionsplikten
Restprodukternas potential som biodrivmedel Restprodukternas potential som biodrivmedel
Tallolja:
Restprodukt från sulfatmassabruken som kan omvandlas till råtalldiesel/biodiesel och som ingår i Preems Svanenmärkta diesel. Produceras i dagsläget vid SunPine i Piteå, där Preem är en av ägarna.
Lignin (kittet som håller samman växternas celler):
Förekommer som restprodukt vid massabruken i stora mängder, runt 1–3 miljoner kubikmeter per år. Preem bygger just nu världens första ligninanläggning som ska stå färdig 2021.
Sågspån:
Restprodukt från sågverken som kan användas för framställning av pyrolysolja. Preem och Setra håller för närvarande på att uppföra en produktionsanläggning för pyrolysolja som ska stå färdig 2021.
GROT (grenar och toppar):
Hittills i princip outnyttjad restprodukt inom skogsindustrin i samband med avverkning. Kan till exempel användas för framställning av pyrolysolja. Kommer att användas som råvara vid Preems och Setras anläggning.
Raps och andra oljebaserade grödor:
Användas bland annat för framställning av FAME, biodiesel och RME (rapsmetylester) som är en typ av FAME, samt HVO.
Vete:
Används bland annat i etanol – den etanol som säljs på den svenska marknaden består i dagsläget av 66 procent vete.
Majs:
Utgör i dagsläget 29 procent av den etanol som säljs på svenska marknaden.
Betor:
Utgör i dagsläget 4 procent av den etanol som säljs på svenska marknaden.
Avfallsfetter/slakterirester:
Utgör i dagsläget 38 procent av den HVO som säljs på svenska marknaden.
