Case - Preem välkomnar långsiktiga spelregler

Den 1 juli 2018 infördes reduktionsplikten som en ny del i den svenska drivmedelslagen. Lagen ställer krav på att drivmedelsleverantörerna ska minska drivmedlens klimatpåverkan genom att  successivt öka andelen förnybara råvaror i bensin och diesel. Målet är att minska koldioxidutsläppen från bensin och diesel med 40 procent till år 2030, jämfört med 2018 års nivåer.

Reduktionsplikten innebär en ökad efterfrågan på förnybara drivmedel i Sverige på lång sikt. Lagen om reduktionsplikt innebär att vi nu fått bättre förutsättningar att göra långsiktiga investeringar i ökad produktion av förnybara drivmedel. – Gradvis utfasning av fossila och gradvis infasning av förnybara flytande drivmedel är framtiden, säger Petter Holland, vd på Preem. Preem har länge efterfrågat långsiktiga spelregler för drivmedelsmarknaden och välkomnar den nya lagen. Genom att mäta reduktion, istället för förnybar andel som tidigare varit praxis, ser man nu istället till drivmedlens totala klimatpåverkan. Det innebär att man tar hänsyn till hela produktlivscykeln, från råvara till förbrukning, och främjar användning av de förnybara råvaror som har bäst egenskaper för att reducera utsläppen. Det gör reduktionsplikten  till ett styrmedel med tydligt fokus att bidra till transportsektorns minskade koldioxidutsläpp. Liknande styrmedel finns även i andra EU-länder och i Norge. Reduktionsplikten innehåller dock en rad utmaningar som behöver adresseras, som bland annat:

  • Reduktionskvoterna för bensin och diesel bör slås samman. De höga reduktionsnivåerna för diesel innebär ett högt tryck på tillgången på HVO (hydrerad vegetabilisk olja). Med en sammanslagning kan trycket på förnybar diesel som HVO balanseras, och förnybara råvaror till bensin främjas.
  • Skattebefrielsen för höginblandat bör avskaffas eftersom denna premierar förnybar andel istället för reduktion av växthusgaser, som reduktionsplikten syftar till att främja.