Lathund för olika drivmedelsbegrepp

14 sep 2017

HVO står för hydrerad vegetabilisk olja och är en biodiesel som framställs genom hydrering (vätebehandling) av vegetabiliska oljor och/eller animaliska fetter. HVO har en kemisk struktur som liknar fossil diesel, vilket gör att den kan blandas in i höga halter i diesel inom ramen för motortillverkarnas specifikation.

HV0100 består av 100 procent HVO, klimatnyttan beror på råvarans ursprung.

FAME, fatty acid methyl ester, är biodiesel som är framställd av vegetabiliska oljor. Vanligaste råvaran i Sverige är rapsolja, denna FAME kallas RME. FAME är begränsad till max 7 procent i dieselstandarden.

RME, rapsmetylester, är biodiesel gjord på rapsolja.

Svanenmärkt diesel, Preem Evolution Diesel Plus, består av minst 50 procent förnybar HVO i form av tallolja. Den HVO som används är helt fri från palmolja och PFAD.

Palmolja är ett vegetabiliskt fett utvunnen ur oljepalmen. Framställningen är inte bra för miljön eftersom enorma artrika regnskogar skövlas när palmoljeplantager anläggs.

PFAD, palm fatty acid distillate, är en biprodukt från palmoljeproduktion. Samma problematik vid tillverkningen som för palmolja. Fossila drivmedel är tillverkade av bränslen som kommer från råvaror som lagrats i marken, exempelvis olja, kol och naturgas. Förnybara drivmedel är gjorda på förnybara råvaror som kan återbildas, exempelvis nyplantering av ett träd efter att det huggits ned.

CO2, koldioxid, är en växthusgas som bidrar till växthuseffekten och den globala uppvärmningen. Koldioxid finns naturligt i jordens atmosfär och släpper igenom solens kortvågiga strålning samtidigt som det absorberar delar av jordens värmestrålning. Ökade halter av växthusgaser beror främst på koldioxidutsläpp som orsakats av förbränning av fossila bränslen som olja, kol och naturgas.

Koldioxidekvivalenter eller CO2e är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika växthusgaser har olika påverkan på växthuseffekten och global uppvärmning.

NOx, kväveoxider, är samlingsnamn för kväveoxid och kvävedioxid som bildas då luftens syre och kväve reagerar vid höga temperaturer. Utsläpp av kväveoxider är därför starkt kopplat till förbränningsprocesser. Kväveoxider är giftigt och ger även upphov till ozonbildning tillsammans med organiska föreningar.

PM, particulate matter, är mikroskopiska fysiska partiklar i luften som till 90 procent skapas i naturen, men som också skapas genom förbränning, exempelvis vid eldning i värme- och kolkraftverk och från drivmedel.

SCR, selective catalytic reduction, är en typ av katalysator som sedan länge används i dieseldrivna lastbilar och minskar utsläppen av kväveoxid (NOx) med upp till 80 procent. SCR blir även allt vanligare på dieseldrivna personbilar.

AdBlue är, namnet till trots inte blått, utan en klar vätska som består av karbamid, CO(NH2)2, i avjoniserat vatten. Vätskan används i avgasreningsutrustning med SCR-teknik för att minska utsläpp av kväveoxid (NOx). AdBlue sprutas in i avgasröret från fordonets särskilda AdBlue-tank, som sitter innan SCR-katalysatorn men efter förbränningsmotorn. När AdBlue värms upp i avgaserna omvandlas produkten till ammoniak (NH3) och koldioxid (CO2). När kväveoxiden (NOx) från avgasröret reagerar med ammoniaken i katalysatorn omvandlas de skadliga NOx-molekylerna till ofarligt kväve och vatten, som släpps ut i atmosfären som ånga.

Blue Crude är en syntetisk diesel tillverkad av vatten och koldioxid.

Euro 5 och Euro 6 är miljöklasser på fordon som möter miljökrav som ställs enligt EU:s direktiv. I Sverige måste alla nya tunga dieselfordon idag hålla Euro 5 som minimistandard. Efter den 1 januari 2021 krävs att alla nya tunga dieselfordon håller Euro 6-standard.

Råtallolja är en fettsyra som uppstår som biprodukt i massafabrikerna. I första steget avskiljs råtalldieseln från talloljan genom vakuumdestillation. I raffinaderiet omformas molekylerna i vätskan så att de blir identiska med molekylerna i fossil diesel. Råtallolja är en förnybar råvara.

Lignin är en stor biopolymer som binder samman fibrerna i ett träd och är en del av restprodukterna vid tillverkning av pappersmassa. Lignin är en förnybar råvara.

Grot är ett annat namn på grenar och toppar som är biprodukter vid skogsavverkning. Grot är en förnybar råvara.

Cellulosa är en sockerart och den viktigaste beståndsdelen i cellväggarna i alla växter och det vanligaste ämnet i naturen. Cellulosa är en förnybar råvara.

Harts brukar användas som samlingsnamn på olika typer av natursafter som rinner ut träd. Framställningen görs främst industriellt, i Sverige främst vid destillering av råtallolja. När man framställer råtalldiesel från råtallolja avlägsnas hartset och ingår inte i själva drivmedlet.

Kolofonium är benämningen på naturharts framställt av terpentinbalsam.

Pyrolys är en process där ett ämne snabbt upphettas till en hög temperatur så att det fasta materialet förångas och kan kondenseras ut till en vätska. Genom pyrolys kan man omvandla grot och sågspån till en olja som det sedan går att göra bensin och diesel av.