Vätgas från grön el minskar utsläpp av koldioxid
13 sep 2017
Preem och Vattenfall har startat ett samarbete för att producera grön vätgas baserad på förnybar el. Den gröna vätgasen ska sedan användas i Preems framställning av biodrivmedel. Resultatet blir biodrivmedel med mycket låg klimatpåverkan hela vägen från tall till tank.
En stor del av den vätgas som produceras idag framställs med hjälp av fossil naturgas som består av kol och väte. Kolet tas bort och släpps vanligen ut som koldioxid.
– Gör man istället vätgas med elektrolys, som vi planerar, använder man el för att dela upp vatten i vätgas och syre. Det innebär att man helt slipper koldioxidutsläpp, säger Mikael Nordlander, portföljchef för forskning och utveckling på Vattenfall.
Förnybar el en förutsättning
Projektet är än så länge på planeringsstadiet och det kommer att dröja ytterligare ett tag innan en första anläggning kan vara på plats. Förutsättningen för att vätgasen inte ska ge någon klimatpåverkan är att man använder förnybar el.
– Här kommer vi att använda förnybar el baserad på sol och vind, vilket innebär flera fördelar ur energisynpunkt. Eftersom tillgången på sol- och vindkraft varierar, vilket ibland leder till överskott innebär det också ett smart sätt att lagra överskottsenergi, säger Sören Eriksson, utvecklingsingenjör på Preem.
För att kunna producera de tre miljoner kubikmeter biodrivmedel per år, som Preem planerar, krävs stora mängder vätgas. Gasen används både för att reducera råbiooljan på syre och senare i processen för att rensa bort aromater, giftiga kolväten, som man inte vill ha kvar i oljan.
Gröna drivmedel för dagens motorer
Men vätgas kan också användas direkt som drivmedel. Vad är då vitsen med att använda den som ett mellanmedium för att framställa flytande drivmedel?
– Vi vill ha ett hållbart bränsle som kan användas direkt i dagens motorer, förklarar Mattias Backmark, chef för affärsutveckling på Preem.
Fortfarande går ungefär 96 procent av alla bilar på bensin eller diesel och siffran är ännu högre när det gäller tunga transporter. En genomsnittlig bil används dessutom i cirka 17 år, vilket innebär att många av dagens bilar kommer att vara i drift 2030.
– Med de förutsättningarna är det oerhört viktigt att vi kan producera flytande, hållbara drivmedel som uppfyller kraven från dagens motorer för att kunna fungera, säger han.
Små och enkla att bygga
De nya elektrolysanläggningarna som kommer att användas behövs i flera steg i processen. Först i anslutning till de massabruk eller sågverk där råvaran till den nya biooljan ska göras om till en produkt som kan transporteras. Därefter behövs vätgas vid raffinaderierna för att ytterligare kunna reducera biooljan på syre och för att omvandla aromater till mindre giftiga kolväten.
– En fördel med de här anläggningarna är att de är relativt små och enkla att bygga – storleken motsvarar ungefär en container. Det betyder att de enkelt kan placeras ut på de ställen där de behövs, påpekar Sören Eriksson.
Vid sidan om projektet bygger Preem en stor vätgasanläggning i Göteborg som är baserad på ångreformeringsteknik.
– Båda delarna behövs och blir ett bra komplement till varandra. Det här är bara ett första steg och vi kommer att fortsätta bygga ut vår kapacitet ytterligare för att kunna producera de stora mängder biodrivmedel som krävs för att göra Sveriges transportsektor fossiloberoende, säger Mattias Backmark.
Text: Sara Bergqvist
Vätgasens roll i framställningen av biodrivmedel Vätgasens roll i framställningen av biodrivmedel
Vätgas används både för framställning av fossila drivmedel och för biodrivmedel i olika steg. För fossila bränslen handlar det främst om att rena råoljan från svavel och att omvandla aromater till andra mer önskvärda kolväten.
Även för bioolja används vätgas för att omvandla aromater. Men här finns ytterligare ett användningsområde – att reducera råbiooljan på syre. Då stoppar man in råvaran, till exempel tallolja, i en katalysator och adderar vätgas. Det leder till att syret och vätet omvandlas till vattenånga. Denna process är inte nödvändig när det gäller fossil olja, som pressats samman under marken i miljontals år och därför redan är fri från syre.
