Nu ska koldioxiden återföras till underjorden

30 okt 2018

Det kanske låter som science fiction, men infångning och lagring av koldioxid i berggrunden är en teknik som har praktiserats sedan 1990-talet. Redan 1996 började Norge att lagra koldioxid infångad från Sleipnerplattformen under havets botten utanför landets kust.

– Norge som oljeland har en enorm kompetens i offshoreteknik, vilket gör att Norge har en nyckelroll i att lagra koldioxidutsläpp från flera EU-länder. Detta i en tid där alla till buds stående medel måste användas för att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader*, säger Svante Axelsson, nationell samordnare på Fossilfritt Sverige, som startades som ett initiativ av regeringen.

Själva CCS-tekniken går ut på att avskilja koldioxid från rökgaserna innan de släpps ut i atmosfären. Koldioxiden komprimeras sedan för att kunna transporteras via båt eller rörledningar till lagringsplatser på minst 800 meters djup. Där är nämligen trycket tillräckligt högt för att koldioxiden ska hållas i flytande form. Själva lagringen görs i sedimentär berggrund, såsom sandsten eller kalksten – något som finns i stora mängder utanför Norges kust. Sedimentär berggrund är porös och genomtränglig vilket gör att den passar bra för att lagra flytande koldioxid.

– Tekniken är en viktig pusselbit för att klara av att nolla utsläppen före år 2050. Sverige har tillsatt en utredning för att undersöka möjligheterna till att skapa negativa utsläpp. Där analyseras också behovet av en svensk CCS-strategi. Jag upplever att det finns ett ökat stöd i riksdagen för att gå vidare med att använda CCS-tekniken för att utveckla klimatneutralt cement och skapa negativa utsläpp, säger Svante Axelsson.

Lagring av koldioxid är en avgörande fråga

Kristin Jordal är seniorforskare på norska forskningsinstitutet SINTEF. Hon kom i kontakt med Preem via det norska statliga företaget Gassnova, som arbetar med att främja CCS. Tillsammans med Preem och Chalmers togs ett förslag fram på attgöra en förstudie om hur Preem skulle kunna använda sig av CCS i raffinaderiet i Lysekil. Förstudien är kopplad till CLIMIT-projektet som är Norges forskningsprogram om koldioxidinfångning och lagring.

– Vi valde att fokusera på vätgasproduktionsanläggningen i Lysekil. Rökgaserna har en hög andel koldioxid (20 procent), och det gör det energieffektivt att avskilja växthusgasen, jämfört med många andra rökgaser, säger Kristin Jordal och fortsätter:

– Med förstudien har vi kunnat definiera de hinder och möjligheter som finns i Preems fall. En avgörande fråga är hur man ska kunna lagra koldioxiden. Tekniken, kunskapen och anläggningarna finns i Norge, och bäst vore det att transportera koldioxiden dit.

Men för att kunna göra det måste ett bilateralt avtal mellan Norge och Sverige skrivas. Enligt London-konventionen är det nämligen förbjudet att skeppa avfall mellan länder. Svante Axelsson på Fossilfritt Sverige tror att det kan gå fort:

– Min förhoppning är att ett sådant avtal mellan Sverige och Norge är på plats inom ett par år. Därutöver behöver flera länder samarbeta för att ändra Londonkonventionens formuleringar, så att transport av koldioxid till Norge accepteras. Det är helt nödvändigt att börja använda alla tillgängliga redskap och metoder för att minska på koldioxidutsläppen.

Både klimat och företag vinner på CCS-anläggning

Redan i dag är Preems raffinaderier cirka 20 procent mer miljöeffektiva än genomsnittet i Europa. Införandet av CCS på vätgasproduktionsanläggningen i Lysekil skulle kunna minska koldioxidutsläppen med 500 000 ton per år, av den totala mängden på 1,6 miljoner ton. Mattias Backmark, chef för affärsutveckling på Preem, ser CCS som en nödvändighet både ur ett klimatperspektiv men också ur ett strategiskt företagsperspektiv, och hoppas att arbetet med tekniken snart kan komma igång på raffinaderiet i Lysekil.

– Vår förhoppning är att få bidrag från Energimyndigheten och Gassnova för att kunna bedriva vårt projekt. I projektet vill vi få in driftsdata kring insamlingen av koldioxid i vår vätgasproduktionsanläggning, samt titta närmare på hur vi skulle kunna använda oss av spillvärme som energikälla. Detta för att senare kunna designa en fullskalig anläggning. Jag räknar med att få svar på vår ansökan innan årsskiftet, kanske redan i november.

Testet kommer att genomföras under 2020 och pågå under sex månader. Förhoppningen är att 2025 ha igång en fullskalig anläggning, enligt Mattias Backmark.

Preem kan vara god förebild

Att avskilja koldioxid kräver energi, och Preem undersöker möjligheten att använda spillvärme för att få ner de operativa kostnaderna. Kritiska röster har höjts mot CCS om att den är dyr. Men jämför man med vad det kostar att släppa ut koldioxid, visar det sig att tekniken, när den väl är på plats, inte alls är så kostsam:

– Den är billigare än dagens koldioxidskatt – man räknar med att CCS kostar 1 krona per kilo koldioxid som fångas in och lagras, säger Svante Axelsson på Fossilfritt Sverige.

Mattias Backmark vill att Preem ska gå i bräschen för tekniken:

– Vi kommer inte kunna ändra någon lagstiftning, det är en politisk fråga. Det vi som företag kan göra är att vara en god förebild, lära oss om tekniken och visa att det är fullt möjligt om vi får rätt stöd. Norge satsar pengar och har föregått med gott exempel. Sverige skulle kunna ta dem i hand och utnyttja den norska infrastrukturen som byggs, säger Mattias Backmark.

Text: Christoffer Hiding

Publicerat: november 2018