Så kan bilbranschen svänga mot hållbarhet

20 feb 2018

– Min lösning fungerar i grova drag som en blandning av tåg, buss och flygplan, säger Per Gyllenspetz, oberoende konsult och visionär transportutvecklare.

Självkörande kollektivtrafik, nya eldriftsystem och fordon som kan köras dygnet runt i många år, nu utvecklas lösningar som kommer att förändra vårt sätt att resa, liknande det tekniksprång som togs när bilen och flygplanet slog igenom för hundra år sedan.

"Samåk med grannar och kollegor"

– Det viktigaste som händer nu kan låta ganska basic, att vi delar bil med varandra. Men det innebär betydande fördelar ur miljösynpunkt. En bra start är att föreslå till grannar eller kollegor att åka ihop, säger han.

Per Gyllenspetz anser att bilismen bör svänga i en mer hållbar riktning, han kallar det "Den stora kurvan". Här listar han möjligheter och utmaningar som branschen står inför.

– Jag kallar det så eftersom vi går mot allt mer förfinade bilar. Men annorlunda lösningar, som ställer saker på ända, får inte plats. Istället för att fortsätta köra rakt in i ett hörn behöver vi svänga till transportsystem som är mer hållbara.

Vanans makt en utmaning

En av utmaningarna här är att vi människor är vana vid att göra saker på ett visst sätt. Och för att förändra ett beteende krävs incitament.

– I dag pratar man om nudging, vilket handlar om att locka till förändring, som att sänka skatten på en gasbil eller bygga cykelbanor. Det gäller att göra alternativet intressant.

Ett annat hinder för en hållbar framtid är den underutvecklade kollektivtrafiken. Och här bör vi resenärer ta ett större ansvar.

– Om jag låter andra åka med i min bil så borde jag få en belöning i form av rabatter på tåget eller SL. Det skulle ge kollektivtrafiken mer resurser och göra den mer populär.

Likriktning motarbetar hållbar utveckling

I sitt arbete använder Per Gyllenspetz uttrycket "blind spots". Det innebär att bilbranschens likriktning gör att utvecklingen stannar av.

– I dag ser vi fortfarande släktingar till T-Forden ute på vägarna. Och bilarna är väldigt lika varandra, speciellt om man tittar på system och komponenter. Det beror på att företagen är påhejade av motorjournalister som hyllar design och acceleration, och det är ingen hållbar utveckling.

De flesta bilar är skapta för att köras i full fart på Autobahn, vad gäller luftmotstånd och stabilitet. Men genomsnittsfarten för bilar är ofta betydligt lägre än så.

– Om man är intresserad av själva funktionen så borde fler bilar se ut som lådor. Toyota visar nu en lösning som heter e-Palett och Volkswagen har Cedric, det är självkörande lösningar bägge två.

För att lägga grunden till en hållbar utveckling behöver vi tänka brett, så även inom drivmedel. Det handlar om nischade energilösningar: lastbilar som går på elvägar och har backup-batterier kan minska utsläpp och kostnader rejält. Andra lösningar är biodiesel eller biogas.

Bygga bilar med artificiell intelligens

Den viktigaste förändringspunkten, enligt Per Gyllenspetz, är att vi på sikt bör gå från ett linjärt industriellt system mot ett cirkulärt. Ett sätt är att med AI-teknik, det vill säga teknik med artificiell intelligens, bygga självkörande fordon som håller för att köras dygnet runt i tjugo år, som flygplan. Fordon som kan delas av många människor.

Han har själv skissat på en alternativ lösning för långväga bilresor, som han kallar "Land Wagon".

– Min lösning fungerar i grova drag som en blandning av tåg, buss och flygplan. Jag tänker mig ett on-demand gruppbokningssystem med självkörande fordon. I San Fransisco finns embryot till detta, där förare i småbussar samlar upp resenärer som anmält sig. Det här skulle ge fantastiska kommunikationer för ett bilberoende land som Sverige.

 

Text: Daniel Retz