Attacken mot talldiesel: ”Ger klumpar av alger och svamp i tanken”
09 dec 2019
”Man får alger av all skit dom blandar i”, skriver upprörda skeptiker i sociala medier.
– Helt klart ett missförstånd, menar Preems expert.
Motorn börjar hacka på din dieselbil. På verkstaden konstaterar man att bränslefiltret är igensatt av någon form av alger eller svampar som vuxit och frodats i tanken. Du börjar fundera på vad du tankade senast – var det inte sån där biodiesel av tallolja? Du gör en snabb, logisk koppling – talloljediesel leder till algtillväxt i tanken och sätter igen bränslefiltret.
Fel slutsats.
Källan till de problem som kan uppstå är istället förekomst av vatten i dieseln, framför allt när dieseln innehåller RME, rapsmetylester – en form av biodiesel som är biologiskt nedbrytbar och därmed lättare tillgänglig för mikroorganismer.
– Det finns en feluppfattning om att alla sorters förnybar diesel beter sig likadant. Preems talloljediesel är en vätebehandlad vegetabilisk olja, så kallad HVO-diesel. Kemiskt är den i stort sett identisk med fossil diesel. Även vid förekomst av vatten i tanken har mikroorganismer mycket svårare att växa till sig i fossil diesel eller HVO, säger Anders Backman, produktspecialist på Preem.
Frodas i vatten
RME började tillsättas i standarddiesel i Sverige 2006 för att minska utsläppen av koldioxid. Till en början orsakade det stora problem med tillväxt i tanken.
– Då visste man väldigt lite om hur RME skulle hanteras, men sedan dess har vi lärt oss hur vattenkänslig diesel med RME är, säger Anders Backman.
Det krävs nämligen vatten för att de små så kallade mikroberna ska kunna leva – lite kondens eller en enstaka vattendroppe kan vara tillräckligt. Kolet i bränslet ger dem föda så att de kan föröka sig.
Eftersom vatten är tyngre än diesel, sjunker vattnet till botten i tanken. I gränsytan mellan vattnet och dieseln frodas mikroorganismerna och där kan de finnas länge utan att skapa några problem.
– Det är först när de blir tillräckligt många som problemen visar sig. Vanligaste tecknen är att bilen varnar om att bränsletrycket är för lågt, eller att motorn börjar hacka eller gå dåligt, säger Anders Backman och fortsätter:
– Oftast uppstår problemen efter en viss tankning, eftersom innehållet i tanken rörs runt när du fyller på diesel. Mikroorganismerna kan då leta sig in i filtret. När det fastnat för mycket lägger motorn av och det är lätt att tro att det är den senaste dieseln du fyllt på som orsakat problemet, säger han.
Så undviker du vatten i tanken
Men hur kommer då vattnet in i tanken? Enligt Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (SPBI) är det mycket ovanligt att vattnet kommer in via dieseln du tankar på stationen, eftersom bränsleleverantörerna har väldigt god vattenkontroll av bränslet genom förebyggande underhåll och kontroll med tydliga regelbundna rutiner.
– Vi har strikta rutiner för hur lagringstankar sköts om och rengörs och på stationerna sker regelbunden kontroll av vattenförekomst och det finns tydliga dräneringsrutiner, säger Anders Backman.
I stället är det när tanken ”andas” in luft och utsätts för temperaturvariationer som det bildas kondensvatten. Vatten kan även komma genom läckage eller högtryckstvättning.
Att få ”algblomning” i fordonstanken är som tur är relativt ovanligt, men har man väl fått tillväxt i tanken kan det vara svårt att bli av med.
– I de flesta tankar finns ingen bottenplugg och det är svårt att komma ner och ta ett bottenprov, eftersom tanken är stöldskyddad på olika sätt. Det är helt enkelt svårt att upptäcka problemet innan det visar sig i driften, säger Anders Backman.
Problemet med tillväxt är vanligare i privata dieselcisterner eller när dieseln förvaras för länge utan att kontrolleras regelbundet.
– Diesel med RME ska inte förvaras längre än ett år. Har du ett fordon som blir stående kortare tid än ett år bör du se till att tanken är full för att undvika kondensbildning. Ska du ha fordonet stående i över ett år måste du tömma tanken för att vara på den säkra sidan. Du bör heller aldrig använda diesel med RME som båtbränsle, säger Anders Backman.
Liten ordlista Liten ordlista
RME är en förkortning av rapsmetylester och en form av FAME (Fatty Acid Methyl Ester), vilket i sin tur är ett samlingsnamn på biodiesel som i huvudsak har vegetabiliska oljor som råvara.
HVO är en vätebehandlad förnybar olja som kemiskt är i stort sett identisk med fossil diesel. En vegetabilisk olja eller animaliska fetter har processats vidare med vätgas under inverkan av en katalysator för att bli ett drivmedel för dieselmotorer.
Biodiesel är en benämning för dieselbränslen med inblandning av upp till och med 7%vol FAME men också för höginblandade FAME bränslen med 100% FAME. Numera används benämningen biodiesel ibland även för HVO som också inblandas i dieselbränslet, vilket är olyckligt eftersom det gör det svårt att vet vad som avses.
RME-inblandning följer svensk standard RME-inblandning följer svensk standard
För att motorgarantierna skall gälla måste dieselbränslet uppfylla den europeiska standarden för dieselbränsle. Den tillåter idag inblandning av upp till och med 7%vol FAME i dieselbränslet.
I Sverige har vi ett dieselbränsle som uppfyller miljöklass 1-kraven enligt en nationell standard som även den tillåter 7% FAME. Den uppfyller också den europeiska dieselbränslestandarden men har hårdare krav på några parametrar.
