Majoriteten svenskar är positiva till biobränsle från skogen

Sex av tio svenskar är positiva till att använda skogen till förnybara drivmedel, enligt en ny undersökning som Preem låtit göra. Boende i Stockholm och Skåne är mest tveksamma.

Allt som går att tillverka av fossil olja kan också framställas av svensk skog. Drivmedel är ett exempel. I över tio år har exempelvis Sunpine i Piteå omvandlat tallolja till råtalldiesel som sedan förädlats till förnybar HVO-diesel vid Preems raffinaderi i Göteborg. 

Enligt undersökningen som Demoskop genomfört på uppdrag av Preem tycker majoriteten att det är mycket bra eller bra att använda skogen som källa för förnybara produkter, exempelvis drivmedel.

Attityderna till skogsanvändning för tillverkning av förnyelsebar energi är mest positiv i Svealand och Norrland. Minst positiva är boende i Stockholm och Skåne.

Pål Börjesson, professor inom miljö- och energisystem på Lunds Tekniska Högskola, ser klara fördelar med att använda skogen till fordonsbränsle. Han tror att att attitydskillnaderna i landet beror på att skog är bristvara i tätbefolkade områden. Här finns också en lägre kunskap om skogsbruk än i övriga landet.

Svenskar oroar sig för ökade avverkningar av skog

Många svenskar tror dessutom felaktigt att en ökad produktion av biodrivmedel medför en intensivare skogsproduktion och ökade avverkningar.

PREEM_Pål_Börjesson250x300.jpg– Poängen med tallolja är att den utvinns ur restproduktionen från skogsbruket och skogsindustrin. Det huggs alltså inte ner skog enbart för framställning av biobränsle, förtydligar Pål Börjesson.

Men förnybara drivmedel från tallolja kan bara ersätta upp till fem procent av dagens drivmedel. Forskare har länge tittat på fler restprodukter från skogen som kan ge lika stor klimatnytta, bland annat sågspån och trädens vedämne lignin.

Inom ett par år planerar Preem att vara igång med att omvandla sågspån till förnybar bensin.

Elfordon passar inte alla

Idag anser dock många att elfordonen är den bästa lösningen. Men elfordon är inte optimala för transporter med långa avstånd, exempelvis för långtradare eller personbilar som kör i Norrland.

– Sett till den klimatpositiva effekten är det ingen skillnad mellan eldrivna fordon och fordon som drivs med HVO-diesel från restprodukter ur skogen, säger Pål Börjesson.

Minskade växthusgaser med hjälp av skogen

Den största vinsten med biobränsle utvunnet ur restprodukter från skogen är den stora minskningen av växthusgaser.

– Talloljan är till exempel 90–95 procent klimatpositiv, vilket är minst i klass efter eldrivna fordon, säger Pål Börjesson, professor inom miljö- och energisystem på Lunds Tekniska Högskola.

Mattias Backmark, affärsutvecklingschef på Preem, menar att det inte finns en ensam råvara som kan lösa hela problemet. Istället behöver man titta på möjligheten att kombinera olika energikällor.

– Med biodiesel utvunnet från skogen kan Sveriges skogsbrukare och jordbrukare köra på förnyelsebart bränsle som de själva varit med och producerat. Samtidigt får de bättre betalt för råvaran eftersom den är producerad på ett hållbart sätt, säger han.

Fakta:

Så här använder Preem skogen Så här använder Preem skogen

  • Noll procent nettoutsläpp av växthusgaser år 2045 är Sveriges mål, enligt landets klimatlag. Därför samarbetar oljebolag och skogsindustrin för att hitta nya sätt att producera större volymer biobränsle.
  • I Piteå finns en anläggning, Sunpine, där råtallolja förädlas till råtalldiesel innan den transporteras till Preems raffinaderi i Göteborg för att omvandlas till HVO, som står för hydrerade vegetabiliska oljor.
  • 2021 förväntas produktionen av pyrolysolja från sågspån vara igång tillsammans med Setra. Oljan fraktas sedan till raffinaderiet i Lysekil för att bli förnybara drivmedel.