Möjligt med lägre utsläpp från flyget

23 jun 2019

Våra flygresor tillhör det som ger mest klimatångest och det med visst fog – inräknat höghöjdseffekter har svenska befolkningens flygresor, inrikes och utrikes, lika stor klimatpåverkan som personbilstrafiken i Sverige, enligt Naturvårdsverket. Samtidigt är flyget en förutsättning för att Sverige ska kunna följa med i den globala utvecklingen, både ekonomiskt och kulturellt. Flygresor möjliggör möten mellan människor på ett sätt som inget annat transportslag gör.

Att sluta flyga helt är med andra ord ingen önskvärd lösning.  Det finns istället flera sätt att göra flyget mer hållbart.

Inom EU finns en rad initiativ och samarbeten som syftar till att minska utsläppen, bland annat, genom minskad bränsleförbrukning, kortare flygtider, ökad kapacitet och därmed minskade koldioxidutsläpp. Flyget regleras också genom EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS (Emission Trading System), där målet är att minska utsläppen med 2 procent varje år.

Effektivare flygplan är en annan viktig åtgärd, där det redan hänt en hel del. Enligt siffor från Swedavia har flyget blivit 70 procent bränsleeffektivare de senaste 40 åren och står i dag för cirka två procent av de globala utsläppen av fossil koldioxid.

Svenska råvaror kan ge förnybart flygbränsle

Men det krävs mer. En förutsättning för att flyget ska kunna nå målet om att halvera koldioxidutsläppen till år 2050 är att ersätta fossilt flygbränsle med förnybart.

Faktum är att det redan nu går att resa med flygbränsle som består av förnybara råvaror till 50 procent, och rent tekniskt är det möjligt att helt överge fossila flygbränslen och gå över till 100 procent förnybart.

Tillsammans med SAS har Preem tecknat en avsiktsförklaring med målet att producera så mycket flygbränsle att det räcker till alla SAS inrikesflygningar. Produktionen ska ske vid Preems raffinaderi i Göteborg, efter att det har byggts ut, och preliminär uppstart för den nya anläggningen är 2024.

– Inom en snar framtid kommer vi att ha tillräcklig kapacitet för att producera förnybara bränslen baserade på restprodukter från skogsindustri, jordbruk och andra näringar så att det räcker till samtliga inrikesflygningar i Sverige. Utmaningen är att förnybara flygbränslen är dyra och att det fram till nu saknats styrmedel som bidrar till omställningen, säger Sören Eriksson, utvecklingsingenjör på Preem.

Reduktionsplikt väntas ge effekt

Tidigare i år presenterades flygbränsleutredningen Biojet för flyget som föreslår att en reduktionsplikt införs inom flyget på samma sätt som inom vägtrafiken. Från och med 2021 ska inblandningen av förnybart bränsle ligga på minst en procent, för att sedan successivt öka till 30 procent år 2030.

– En sådan reduktionsplikt kommer snabbt att ge reella effekter på utsläppen, säger Sören Eriksson.

Det innebär att det finns goda förutsättningar att nå de nationella utsläppsmålen. För att nå de globala klimatmålen som säger att temperaturen inte får öka med mer än två grader, och helst inte mer än en och en halv grad, krävs dock större insatser.

– Sverige måste även driva på så vi får gemensamma spelregler i EU och övriga världen, som styr mot ökad inblandning. På så vis kan vi undvika att flygen tankas där det är billigast och inte där det är mest hållbart, säger Sören Eriksson.

Text: Sara Bergqvist