”Elbilen är inte alltid bäst ur klimatsynpunkt”

15 jan 2020

Aldrig förr har det funnits så många valmöjligheter när det gäller bil. Modell, tillbehör och prestanda är en sak, val av drivmedel och bilens klimatpåverkan en annan.

Fortfarande har de flesta nyregistrerade bilar en förbränningsmotor och kräver bensin eller diesel i tanken. Enligt Bil Swedens statistik för 2019 är cirka sju av tio nya bilar bensin- eller dieselbilar. Cirka 16 procent är olika former av hybrider, elbilar står för drygt 4 procent, medan olika gasbilar utgör 1,5 procent av nybilsregistreringen.

Det allmänna synsättet är att elbilen alltid är det bästa ut klimatsynpunkt. Det är en sanning med modifikation.

– Det beror helt på hur man ska använda bilen. Om man kör mest i innerstaden eller korta sträckor är elbilen ett bra val. Bor man utanför storstäderna, alternativt kör längre sträckor, är bensin- eller dieselbil med förnybart bränsle ett mycket bra alternativ. Hybridbilen är lämplig om man kör blandat. I slutändan är det oftast privatekonomin som får styra, säger Susanne Håkans, chef för produktavdelningen på Preem.

Storstadsborna har inte alltid rätt

Enligt Susanne Håkans är det ofta storstadsbor som förespråkar elbilen som bästa valet för alla. Men på mindre orter eller på landsbygden är man mer beroende av bilen och kör längre sträckor.

– Det betyder inte att man är en klimatbov. Om du kör mycket kan till exempel en dieselbil vara bättre för klimatet än att byta till en hybrid med el- och bensindrift. Laddhybriderna har oftast en mindre effektiv bensinmotor, bland annat för att hålla kostnaden nere. Det innebär att bilen drar mer bensin per mil, vilket kan leda till att den släpper ut mer koldioxid än en ny dieselbil och därmed bidrar till högre utsläpp, förklarar Susanne Håkans.

På vissa platser i Sverige kan biogasbilen vara det bästa alternativet.

– Vissa regioner har till exempel egna produktionsanläggningar för fordonsgas. I dessa områden är det jättesmidigt att ha biogasbil. Det är både billigt och klimatvänligt, säger Susanne Håkans.

Många kommuner satsar på biogas som drivmedel för olika tjänstefordon, till exempel för sophämning eller lokal busstrafik. Gasen kommer oftast från de kommunala avfallsanläggningarna, vilket innebär korta transportsträckor för gasen och därmed mindre utsläpp.

Etanolbilar då, de är väl också bra ur klimatsynpunkt?

– Absolut, men etanol har lägre energivärde, vilket gör att en etanolbil drar mer bränsle. Utan skattesubventioner har etanol svårt att hävda sig. Däremot finns möjlighet att blanda i mer etanol i bensinen istället, säger Susanne Håkans.

Ett av de nyaste ”gröna” tillskotten på drivmedelsmarknaden är vätgas. Vätgasbilar är försedda med bränsleceller och genom en reaktion mellan vätgas och syre får man el som driver fordonet och där det enda utsläppet blir vattenånga.

– Utvecklingen har gått i lite i stå. Framför allt är det dyrt att bygga upp en ny infrastruktur för tankning av vätgas – i Sverige finns i nuläget bara fem tankställen. Att utnyttja en befintlig infrastruktur för förnybara bränslen är det mest kost- och miljöeffektiva alternativet, säger Susanne Håkans.

Förnybar bensin och diesel har en framtid

Susanne Håkans ser ett fortsatt stort behov av bensin och diesel under många år framöver – det viktiga är att ersätta det fossila med förnybart, till exempel med drivmedel baserat på restprodukter från den svenska skogen.

– Med tanke på att det i år har registrerats över 276 000 nya bensin- och dieselbilar samt drygt 57 000 hybridbilar och att livslängden för en bil är cirka 17 år, finns ett fortsatt behov av bensin och diesel. Behovet hos tung trafik, maskiner, flyg och båtar kommer att finnas kvar ännu längre, säger hon och fortsätter:

– Vi är mitt uppe i en stor förändring där vi ska fasa ut det fossila för att klara klimatmålen. Inget är svart eller vitt. Det finns en stor gråzon som behöver få en allt mer grön nyans.