När krisen kommer till Sverige

Terror, krig, pandemier, långvariga strömavbrott, oväder –  vi lever i ett sårbart samhälle där vi blir allt mer beroende av elektricitet och drivmedel för vår överlevnad. Vilka risker innebär det – och vad kan vi själva göra för att klara en kris? Preem tar pulsen på den svenska krisberedskapen och möter några svenska preppare.

KAPITEL 1:

Det sårbara samhället

Kanske var det rädsla. Kanske var det hans bakgrund som yrkesmilitär. Eller så handlar det helt enkelt om att han följer nyhetsrapporteringen. Oavsett vilket så bestämde sig Peter för sex år sedan för att alltid vara förberedd på att krisen kan komma till Sverige. Det var då han blev en preppare.

Han, om någon, vet vilka konsekvenser en långvarig kris i en storstad kan få. Han såg det på nära håll under sin tid som FN-soldat i Sarajevo 1993 – hungern, törsten och rädslan.

– Efter en vecka i kris börjar folk hungra på allvar. Då blir det farligt, säger Peter.

Preem_Krisen_Stadsbild_820x461.jpg

Vi lever i ett sårbart samhälle. Och ju mer digitaliserade och beroende av elektricitet vi blir, desto mer sårbart blir samhället. Dessutom lever vi en osäker värld där inte bara preppare som Peter menar att det kan vara en bra idé att förbereda sig på olika typer av kriser och katastrofer.

I regeringens försvarspolitiska inriktning 2016–2020, som antogs av riksdagen 2015, konstateras att ”den försämrade säkerhetspolitiska situationen innebär förändrade krav på den svenska försvarsförmågan”. Men det fastslås också att förmågan att hantera kriser i fredstid ska ses över.

44 myndigheter har därför fått i uppdrag att ta fram planer som ska användas för att vässa vår krisberedskap, och hösten 2016 uppmanade MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, alla svenska invånare att förbereda sig på att klara sig tre dygn utan någon hjälp från samhället. Julen 2017 utökades uppmaningen till att vi skulle klara oss i sju dygn.

Ett halvår senare, under krisberedskapsveckan våren 2018, damp MSB:s 17-sidiga broschyr Om krisen eller kriget kommer ner i 4,8 miljoner svenska hushåll. Här kunde vi läsa om allt från långvariga strömavbrott till hur vi ska söka skydd om Sverige anfalls av främmande makt. Från att ha levt i en tillvaro där kriser, katastrofer och krig bara var sådant som drabbade andra länder, blev svenskarna påminda om att detta faktiskt kan hända även i här hemma.

Drivmedel har en central roll vid en kris

Och när krisen kommer är drivmedel en central fråga för att kunna bibehålla de viktigaste samhällsfunktionerna – transporter av livsmedel och mediciner, sophantering, drift av sjukhusens reservaggregat bland mycket annat.

Preem_Krisen_Mikael_Toll_250x300.jpgMikael Toll, chef för enheten för trygg energiförsörjning på Energimyndigheten, är en av dem som är ytterst ansvarig för att bränsleförsörjningen ska fungera också under en kris.

– Vid omfattande elavbrott eller andra störningar ökar behoven av drivmedel ytterligare till bland annat reservkraft. Vår nationella drivmedelsberedskap kommer att utvecklas som en del av utvecklingen av totalförsvaret under kommande år, säger han.

Mikael Toll menar att även om Sverige har en beredskap för störningar och avbrott på de internationella olje- och drivmedelsmarknaderna, så behöver vi tänka ett steg längre.

– Det finns helt klart behov att utveckla den svenska drivmedelsberedskapen i takt med att den säkerhetspolitiska situationen försämras runt omkring oss, samtidigt som samhällets behov av drivmedel och drivmedelsmarknaderna utvecklas och förändras, säger han.

Svenska råvaror ger bättre krisberedskap

En viktig del i drivmedelsberedskapen är den inhemska produktionen. Det menar Nils-Erik Berg, senior rådgivare, Varuförsörjning på Preem.

– Om det uppstår logistiska begränsningar vid en kris är det naturligtvis bra att ha anläggningar inom landets gränser som producerar drivmedel. Då är vi inte är tvingade till att enbart köpa in den färdiga produkten, utan har flexibilitet att, om det är möjligt, köpa in halvfabrikat eller råvaror när det egna råvarulagret sinar. Och produceras även råvaran i Sverige ökar försörjningstryggheten ytterligare, säger han.

Detta bekräftas av Biodriv öst som i en ny studie slår fast att en utbyggd produktion av förnybara drivmedel baserad på inhemska råvaror inte bara ger minskade koldioxidutsläpp utan också bidrar till stärkt krisberedskap.

– En sådan produktion gynnar dessutom nationalekonomin och skapar nya arbetstillfällen, säger Nils-Erik Berg.

Men även om myndigheter och organisationer runt om i landet vässar sin krisberedskap, finns det anledning också för privatpersoner att tänka till.

Vad förbereder vi oss på? Vad förbereder vi oss på?

  • Längre strömavbrott
  • Terrorattentat
  • Oväder
  • Torka
  • Smittor
  • Fientligt angrepp
  • Cyberattacker
  • Skogsbränder
  • Översvämning

 

 
KAPITEL 2:

Den sista utposten

Snön har fallit oavbrutet i ett par veckors tid. Det är kallt och mörkt. Andreas Karlsson har precis anlänt till sin BOL, bug-out-location, den stuga han köpt för att ha som tillflyktsort.

Han har bestämt sig för att påbörja ett liv som går att leva utan hjälp från samhället.

I kökskaminen sprakar en eld. På köksbordet sprider oljelampor ett hemtrevligt sken.

Dunkar med bränsle står på farstubron.

– Jag letade länge efter den ultimata tillflyktsorten för mig och mina närmaste. En gård långt från allmänna vägar, nära till vatten och med tillräckligt stor mark för att kunna bli självförsörjande, säger Andreas och petar in en vedklabbe i brasan.

Preem_Krisen_Landsbygd_mat_820x461.jpg

"Jag förbereder mig för ett samhälle utan elektricitet och drivmedel.” "Jag förbereder mig för ett samhälle utan elektricitet och drivmedel.”

Andreas, prepper

Här, i det som han kallar BOL Norr, har han hittat det. Här tillbringar han så mycket tid det bara går. Tystnaden, mörkret och ensamheten skrämmer honom inte. Tvärtom. Det är motsatsen som skrämmer honom.

– För mig började tanken att gro när jag blev pappa. När sedan lånebubblan i USA exploderade fortsatte jag att grubbla på hur sårbart samhället är, säger han.

Men det var när han läste en artikel om att Sveriges beredskapslager sålts ut i samband med att det kalla kriget upphörde i mitten av 1990-talet som han blev rädd på riktigt. Det var då han insåg han att han var tvungen att ta saken i egna händer.

Mat, vatten, drivmedel, mediciner. Allt fanns lagrat i hans och sonens lilla lägenhet.

Det återstod bara en bug-out-location, en permanent tillflyktsort med möjlighet till självförsörjning.

Och där är han nu. Andreas visar runt på ägorna. Under det tjocka snötäcket har han förberett för odling. Andreas slukar allt han komma över om gamla odlingstekniker.

– Jag räknar med att behöva odla på det sätt våra far- och morföräldrar gjorde. Jag förbereder mig för ett samhälle utan elektricitet och drivmedel, säger han.

Kanske är Andreas inte helt fel ute, funderar Nils-Erik Berg senior rådgivare Varuförsörjning på Preem.

– Det finns EU-bestämmelser som säger att Sverige ska ha ett lager av drivmedel som motsvarar tre månaders försäljning. Det kommer med andra ord inte att räcka under en lång kris, säger han.

Samhället uppbyggt på "just in time"

På landsbygden innebär detta problem för Sveriges bönder som i brist på fungerande transporter varken kan sälja sina produkter eller köpa foder till sina djur. Därför är uppbyggnad av livsmedelsberedskapen en viktig del av det civila försvaret. Det ligger på Energimyndigheten att prioritera vilka transporter som ska få tillgång till drivmedel.

Preem_Krisen_Nils-Erik_Berg_250x300.jpgDet blir en svår uppgift, konstaterar Nils-Erik Berg.

– Dagens samhälle är ju till stor del uppbyggt på ”just in time”. Det innebär att matleveranser från Sveriges bönder går in till städerna flera gånger om dagen. Under förutsättning att det finns drivmedel, säger han.

Också Torbjörn Selin, överlevnads- och krisberedskapsexpert, har slagits av hur sårbart samhället är. Han har en bakgrund från försvaret, och har deltagit i en lång rad överlevnadsövningar.

– Ju mer man förbereder sig, desto större chans att klara sig utan allt för hårda umbäranden. Att myndigheterna rekommenderar att vi ska vara förberedda på att klara oss sju dygn på egen hand är något vi bör ta till oss, säger Torbjörn Selin.

Så kan du förbereda dig Så kan du förbereda dig

  • Genom att tänka tanken på att allt inte alltid kommer att vara som vanligt.
  • Genom att prata ihop oss.
  • Genom att skaffa kunskap.
  • Genom en individuell riskanalys.
  • Genom att samarbeta och hjälpas åt.
  • Genom att göra vissa inköp.

 

 
KAPITEL 3:

På flykt i storstaden

Peter är en av de storstadsbor som förbereder sig på en tillvaro helt utan hjälp av samhället. Han har en väl utarbetad plan för att, tillsammans med ett hemligt nätverk, kunna gömma sig i sin lägenhet under flera veckor.

Det är tidig morgon. Dimman ligger tät över Stockholm. Vi är i Peters lägenhet i centrala Stockholm. Här finns mat, vatten och andra förnödenheter för veckor framåt. Såväl för honom, hustrun, katterna och det nätverk som han ingår i.

Utanför fönstren syns kilometerlånga bilköer. Tusentals människor är på väg till sina arbetsplatser och bilarna står stilla.

Det är ingenting mot vad som skulle hända om Stockholm måste utrymmas, menar Peter.

– Man bör lämna storstaden i tid. Men det är ett svårt beslut att fatta. När du väl låst dörren bakom dig är du flykting. Du ger dig ut i en stad där de vanliga spelreglerna inte längre gäller. Samtidigt, lämnar du inte i tid, riskerar du att bli instängd, säger han.

Preem_krisen_Storstad_karta_820x461.jpg

”Vår plan är att ta oss ur Stockholm” ”Vår plan är att ta oss ur Stockholm”

Peter, prepper

För Peter är preppingen allvar. Det stora hyllsystemet i köket är fyllt av konserver, tetrapak och torrvaror. I garderoberna finns mat som kan användas i byteshandel. Hur många liter vatten som finns lagrat i dunkarna kan han inte svara på.

Han säger att det är en solidarisk handling. Genom att följa myndigheternas råd om att planera för att klara sig utan hjälp från samhället i åtminstone en vecka, ökar sannolikheten att frigöra resurser åt dem som verkligen behöver hjälp.

– Om du själv har mat och vatten, då bör du försöka hjälpa dina grannar också, säger Peter.

I hallen står Peters EDC, every day carry, den ryggsäck som han alltid bär med sig och som innehåller det nödvändigaste. Här står också hans BOB, bug out bag, den lite större väska med allt som krävs för att utrymma stan, och för att klara några dygn på flykt.

Han och de andra i nätverket har flera utrymningsvägar ut ur Stockholm. Planen är att ta sig norrut, och för att klara förflyttningarna har de gömt mat och andra förnödenheter i vägtrummor och nedgrävda i marken.

Pandemier, krig, extremväder, terrorattentat och översvämningar är bara några av de scenarion Peter och de andra i nätverket preppar för.

Han konstaterar att det ligger i en katastrofs natur att den kommer plötsligt, utan förvarning.

– Vår plan är att ta oss ur Stockholm, antingen till fots eller genom att cykla. Bil tänker vi bort – under ett katastrofscenario kommer vägarna ut ur Stockholm att bli igenkorkade. Dessutom kommer drivmedel att bli en bristvara, säger Peter. 

Livsviktigt att transporterna fungerar

I en annan del av huvudstaden sitter Nils-Erik Berg, senior rådgivare på Preem. Han vet hur sårbart ett samhälle utan drivmedel blir.

– Förr hade staten ett mycket stort beredskapslager av råolja och produkter lagrade i bergrum runt om i Sverige. Så är det inte längre, säger han.

Ett tänkbart scenario under en långvarig kris är att strömmen slutar att fungera, något som påverkar oss på många sätt. Det går varken att få vatten ur kranen eller värma upp bostaden. Handla i affärerna blir också omöjligt, liksom att laga mat, tända lampor, spola i toaletter och kolla internet. Då är transporter till och från en stad en förutsättning för att till exempel butikerna ska få färsk mat i sina hyllor, sopbilar ska kunna hämta sopor och sjukhus och apotek ska få mediciner.

– På sjukhusen fungerar inte heller reservaggregaten som drivs av diesel och brandkår och ambulans påverkas starkt, säger Nils-Erik Berg.

Mikael Toll på enheten för trygg energiförsörjning på Energimyndigheten, är väl medveten om det stora behovet av drivmedel.

– En robust och välfungerande drivmedelsförsörjning är en viktig förutsättning för att samhället ska fungera normalt. Redan idag har Sverige en beredskap för störningar och avbrott på de internationella olje- och drivmedelsmarknaderna, säger han och fortsätter:

– I grunden är den här beredskapen ganska god genom bland annat uppbyggda beredskapslager av olja och drivmedel och ett gott internationellt samarbete.

Och det spelar så klart ingen roll om man bor i storstan eller på landsbygden, behovet av drivmedel är alltid lika stort.

Lär dig prata som en preppare Lär dig prata som en preppare

BOL – bug out location, den säkra tillflyktsort du förberett

BOB – bug out bag, den väska du packat där allt du behöver för transporten mellan hemmet och din BOL finns.

EDC – everyday carry, en väska du bär med dig för jämnan med nödvändigt innehåll som till exempel powerbank, lista med telefonnummer, kontanter, något som höjer blodsockret.

SHTF – if shit hits the fan (och allt går åt skogen), term vi hoppas slippa använda.

TEOTWAWKI – the end of the world as we know it

Bugga ut – lämna hemmet, se ovan.

 

 

KAPITEL 4:

I händelse av det otänkbara

Ett brinnande bilvrak lyser upp den mörka vinterhimlen. Rökluften sticker i näsan. I skuggorna skymtar husruiner. Det enda som hörs är hundskall som då och då bryter tystnaden.

Att vi träffar författarparet Lars och Lena Wilderäng på Räddningsskolan i Skövde, där den arrangerade krigsscenen utspelar sig, är egentligen självklart. Ända sedan debuten för åtta år sedan har Lars Wilderäng nämligen ofta återkommit till olika krigsscenario i sina berättelser. Nio böcker har det hunnit bli. Den senaste, Är du förberedd? har han skrivit tillsammans med hustrun, den professionella äventyraren och vildmarksguiden Lena.

 

Preem_Krisen_paret_Wilderäng_820x461.jpg

”Jag ser dagligen tecken på att vi är mer sårbara än vad vi tror i det här landet” ”Jag ser dagligen tecken på att vi är mer sårbara än vad vi tror i det här landet”

Lena Wilderäng, författare

– Jag ser dagligen tecken på att vi är mer sårbara än vad vi tror i det här landet. Många av oss tar saker och ting för givet och tror inte att något skulle kunna hända oss, säger Lena.

Hon tystnar, tar en klunk hett kaffe och fortsätter:

–  En katastrof kommer plötsligt och man får ingen förvarning långt i förväg. Då gäller det att vara så förberedd som möjligt.

Men att vara fullständigt förberedd på hur det är att leva i ett land som är i krig är omöjligt.

– Det viktigaste man kan göra är att lyssna på myndigheterna, ta till sig deras råd, följa nyhetsrapporteringen och inte sprida rykten, säger Lars Wilderäng.

Hur civilsamhället skulle påverkas av ett krig är svårt att säga. Men en sak är säker. Livet blir inte som vanligt under ett krig.

Drivmedel avgörande för det svenska försvaret

För närvarande håller Sveriges beredskap på att omvärderas och målet är att öka beredskapen. För att försvaret ska fungera krävs drivmedel. Vissa lager är officiella, andra inte. Var försvarets egna lager finns och hur mycket de innehåller är hemligt.

– Det är högst troligt att drivmedel kommer att ransoneras. I så fall kommer försvaret att prioriteras, säger Nils-Erik Berg på Preem.

I en krigssituation blir raffinaderier och bränsledepåer extra viktiga att skydda.

Preem_Krisen_Torbjörn_Selin_250x300.jpgTorbjörn Selin, överlevnads- och krisberedskapsexpert, påminner om att vi fortfarande lyder under svensk lag, också i en krigssituation.

– Som individ finns det en lång rad lagar och förordningar som träder i kraft också då. Alla svenska medborgare mellan 16 och 70 år som är bosatta i Sverige är totalförsvarspliktiga. Detta för att samhället ska kunna fortsätta att fungera också under höjd beredskap, säger han.

På Räddningsskolan i Skövde känns det som om solen aldrig riktigt hunnit upp. Det är en av årets mörkaste dagar, och trots att det brinner i husruinerna är mörkret kompakt.

Att prata krig känns surrealistiskt. Och egentligen tror varken Lars eller Lena Wilderäng att Sverige kommer att hamna i det scenariot.

– Men kriser kommer att komma. Och för dessa kriser behöver man öva. Träna på att använda utrustningen. Träna fysiskt. Träna mentalt. Då har man gjort det man kan för att överleva, säger Lena.

Boktips! Boktips!

Prepping – att hoppas på det bästa, men förbereda sig på det värsta
av Anna-Maria Stawreberg (Norstedts)

Är du förberedd?
av Lars och Lena Wilderäng (Lava)