Från bror duktig till landet lagom – på riktigt?
08 dec 2022
Sverige har en lång historia av en progressiv politik på miljö- och klimatområdet. Den svenska självbilden är ofta att Sverige är landet lagom, men i realiteten har vi länge varit en politisk ytterlighet – bäst i klassen på många områden, en bror duktig.
I valrörelsen var debatten om reduktionsplikten het. Reduktionsplikten pekades ut som huvudorsaken till de förhöjda drivmedelspriserna, och krav ställdes på att sänka reduktionsplikten i linje med ”EU:s lägstanivå”. Reduktionspliktens försvarare påpekade att Sverige inte klarar klimatmålet, om 70 procent lägre utsläpp i transportsektorn till år 2030, om reduktionsplikten sänks. Svaret? Glöm de svenska klimatmålen och fokusera på de EU-gemensamma målen!
Vid första anblick kan man tro att den pågående krisen i Europa, med krig, inflation och ränteoro fått Sverige att vackla i klimatfrågan. Är den inte lika viktig längre? Det finns inga som helst bevis för detta. Tvärtom har klimatfrågan fortsatt stor betydelse i svensk politisk kontext. Det som skiljer debatten nu från tidigare är att den EU-gemensamma linjen blivit alltmer förekommande och attraktiv. Tidigare sågs ”EU-argumentet” som en undanflykt. Nu som ett helt rimligt, och ansvarsfullt argument.
I EU pågår ett febrilt arbete med att lösa klimatutmaningen. Trots stort fokus på åtgärder som ska tackla kriget i Ukraina och dess effekter förhandlas i detta nu European Green Deal och Fit for 55. Inom kort väntas beslut som växlar upp ambitionsnivån inom en rad viktiga direktiv. EU ska vara en klimatneutral kontinent senast år 2050 – det argumenterar ingen emot.
Sveriges ompositionering betyder alltså inte att Sverige överger den så viktiga klimatpolitiken. Utan den gamla positionen ger vika till förmån för en ny EU-gemensam linje. Från bror duktig, till landet som alla andra – landet lagom. Vad som är rätt väg för Sverige får framtiden utvisa.