Vad händer med reduktionsplikten?

06 apr 2022

Vad händer egentligen med reduktionsplikten? Det är en fråga som jag, och många med mig, funderat ganska mycket på den senaste tiden. Reduktionsplikten har sedan införandet 2018 varit en av Sveriges viktigaste klimatlagar. Tack vare plikten har utsläppen från transportsektorn minskat, för kunder och konsumenter har utsläppsminskningen i princip skett automatisk. Samma bilresa mellan hemmet och jobbet blir för varje år lite mer hållbar, utan aktiva val och kval. Ganska elegant, när man tänker på det. Prisutvecklingen på drivmedel har dock varit en stor utmaning under senare delen av 2021 och början på 2022. Tidigt pekade vissa politiker ut reduktionsplikten som boven i dramat. Visserligen är förnybara råvaror idag dyrare än fossila (Systemfel!), vilket i praktiken innebär att mer förnybart i tanken ger ett högre drivmedelspris. Det ska dock tilläggas att den huvudsakliga  anledningen till prisuppgången faktiskt kommer ifrån att priset på råolja ökat från omkring 50 dollar per fat i början på 2021, till dagens över 110 dollar per fat. Mer än en fördubbling! Samtidigt har Sverige några av världens högsta skatter på drivmedel som driver upp priset ytterligare. Om inte det vore nog har den försvagade kronkursen i relation till dollarkursen en direkt inverkan på svenska drivmedelspriser. Lägg där till att Sverige idag har ett underskott på förnybar drivmedelsproduktion, vilket innebär att efterfrågan är högre än utbudet. Det driver upp priset, och det vill vi ändra på!

Tack vare reduktionsplikten får vi som drivmedelsproducent bästa möjliga förutsättningar för att planera vår ökade förnybara produktion. Tack vare stabila och långsiktiga spelregler kan vi redan idag planera för storskaliga produktionsökningar i förnybart. När anläggningarna är på plats kommer priset sannolikt att minska, samtidigt som vi ökar Sveriges självförsörjning och säkerhetspolitiska trygghet, vi skapar gröna jobb och stärker Sveriges ekonomi. Och sist men inte minst kan vi sätta full gas mot klimatmålen. Tack för det, reduktionsplikten!

Frågan om reduktionspliktens framtid ligger nu på politikernas bord. Både regeringen och oppositionen har presenterat förslag på hur plikten kan förändras. Kortsiktigt har vi en internationell kris att hantera, med invasionen av Ukraina och allt vad det innebär. I ett sådant läge behöver vi göra allt vi kan, och en kortsiktigt minskad ambitionsnivå inom reduktionsplikten är ett rimligt alternativ bland flera. Med det sagt är det viktigt att vi i mitten på decenniet återupptar reduktionspliktens viktiga ambitionsnivå, så att vi bidrar till både en växande svensk bioekonomi och våra klimatmål.

Regeringens förslag om pausad reduktionsplikt är ute på remiss och ett beslut väntas komma i närtid. Samtidigt har oppositionen i riksdagen krävt en mer omfattande, kortsiktig, förändring av reduktionspliktens nivåer. Vart vi till slut hamnar och när är idag svårt att förutspå, men sannolikt är att reduktionsplikten kommer att tvingas till ett kaffestopp längs vägen, för att sedan återuppta resan mot ett klimatneutralt Sverige år 2045. 

Ludwig Kollberg, Head of Communication & Public Affairs