EU visar vägen med historiska lagstiftningspaket för en snabbare omställning

I snart två år har världen i hög utsträckning präglats av den ryska invasionen av det självständiga Ukraina. Höga energipriser generellt och höga fossila drivmedelspriser mer specifikt har kommit att prägla en stor del av den globala ekonomin. EU, som redan innan invasionen var på väg mot historiska beslut för mer offensiva klimatmål, har nu landat vilka regelverk som ska gälla de kommande decennierna.

När juni övergick i juli avslutades det halvårslånga svenska EU-ordförandeskapet och de sista delarna i EU:s klimatpaket som ska minska utsläppen med 55 procent till 2030 (det så kallade Fit for 55-paketet) föll på plats. Det betyder inte att allt är klappat och klart. Länderna har enats om 11 av paketets 12 punkter och nu ska detaljerna formaliseras och utformas. Men riktningen är tydlig. Några viktiga delar är en snabbare utfasning av så kallade utsläppsrätter (som ger företag rätt att släppa ut en viss mängd fossilt) kombinerat med ambitionshöjningar i andelen förnybart (42,5 procent av EU:s energimix ska vara förnybar till 2030 jämfört med det tidigare målet på 32 procent).  

I Sverige skriver regeringen i sin senaste budget att de nationella målen inte kommer att nås och det är tydligt att det är EU som med sina stegvisa ambitionshöjningar håller i taktpinnen. Sänkningen av reduktionsplikten som kommer börja gälla från den 1 januari 2024 är den enskilt viktigaste orsaken till att Sverige inte når sina mål och regeringen kommer behöva ta fram kompletterande åtgärder för att uppfylla de lagkrav som EU ställt ut. Dessa kompletterande åtgärder kommer, i alla fall delvis, att presenteras när regeringen lägger den så kallade Klimathandlingsplanen framför riksdagen framemot årsskiftet. Denna plan är lagstadgad och ska beskriva vilka åtgärder regeringen kommer vidta för att uppnå klimatmålen.

EU visar med sin lagstiftning att det finns en marknad för föregångare som vill bidra till omställningen. När Fit for 55-paketet nu röstats igenom är risken att vara ensam som land eller företag med fokus på minskade utsläpp liten. Helt enkelt eftersom regelverken allt tydligare och tuffare styr mot minskade CO2-utsläpp. Vilka exakta styrmedel som Sverige kommer använda sig av för att nå målen är i dagsläget ganska oklart men när Klimathandlingsplanen presenteras kommer i alla fall konturerna av framtidens styrmedel kanske klarna.

Roger Björkbacka, Public Affairs Manager på Preem.