Risk för dieselbrist kan inte uteslutas vid en kraftigt sänkt reduktionsplikt
01 mar 2023
Under det senaste året har reduktionsplikten varit i centrum för den politiska debatten och regeringen har aviserat en sänkning av reduktionsplikten till EU:s lägstanivå från den 1 januari 2024. I dagsläget utreds frågan och det är oklart vilka nivåer som faktiskt åsyftas, men under valrörelsen indikerades nivåer så låga som 6 procent. Som jämförelse ligger årets reduktionsnivå för diesel på 30,5 procent.
Hitintills har debatten varit ensidigt fokuserat på vilka framtida procentsatser för inblandning av biodrivmedel som ska gälla. Vilka ytterligare konsekvenser en sänkt reduktionsplikt kan få, utöver den uppenbara klimateffekten, har inte belysts. På senare tid har dock debatten breddats med framför allt två viktiga perspektiv.
I media har bland annat myndighetsföreträdare och debattörer pekat på att Sverige har ett flertal EU-regelverk att förhålla sig till för att uppfylla våra lagstadgade krav om utsläppsminskningar. Därför är det inte så enkelt att hitta vad den exakta procentsatsen på biodrivmedelsinblandning måste vara. Varningar har lyfts fram att en för låg nivå på reduktionsplikten kan leda till miljardkostnader för Sverige om vi inte uppfyller EU:s skärpta klimatkrav. Alternativt att mer skog måste stå kvar som så kallad kolsänka, vilket i klartext betyder mindre avverkning.
Den andra potentiella effekten av en sänkt reduktionsplikt som alltmer syns i debatten är risken för diselbrist och högre dieselpris. Det går nämligen inte att utesluta att en kraftigt sänkt reduktionsplikt, åtminstone i det korta perspektivet, skulle kunna leda till höge dieselpriser. Mer specifikt priset på så kallad vinterdiesel vilket är en speciell kvalitet som inom EU enbart återfinns i de nordiska länderna. Priseffekten skulle enkelt uttryckt uppstå eftersom när mindre biodrivmedel blandas i tanken måste mer ren diesel fyllas på. Denna ökade efterfrågan skulle ske på en redan hårt ansträngd marknad. De nordiska raffinaderierna har de senaste åren dragit ned sin kapacitet för vinterdiesel i takt med att efterfrågan på inblandning av biobränsle ökat. Samtidigt har Rysslands invasion ytterligare rubbat balansen på oljemarknaden. Summa summarum stadigt minskande utbud. Redan hösten 2022 varnade internationella energibyrån, IEA, för att sanktionerna mot Ryssland skulle få dieselpriserna att stiga och Energimyndigheten har återkommande under vintern lyft att risken för en brist är förhöjd. Exakt vad framtiden bär med sig kan ingen säga men att pris och tillgång påverkas vid högre dieselefterfrågan kan inte uteslutas.
I september överlämnar regeringen sitt förslag på ny reduktionsplikt till riksdagen. Det är välkommet och viktigt att fler perspektiv på vad en kraftigt sänkt reduktionsplikt kan innebära uppmärksammas i debatten. I vilken utsträckning dessa perspektiv återspeglas i det kommande lagförslaget återstår att se.