Ny rapport visar riskerna med en kraftigt sänkt reduktionsplikt

En ny rapport från Sweco visar att en kraftigt sänkt reduktionsplikt kan leda till ökade utsläpp på uppemot 9 miljoner ton koldioxidekvivalenter* årligen. Detta samtidigt som staten riskerar behöva köpa utsläppsrätter för nästan 40 miljarder fram till 2030.

Regeringen har meddelat att reduktionsplikten, inblandningen av förnybara drivmedel i bensin och diesel, ska sänkas till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024.

Frågan om hur EU:s lägstanivå ska definieras har varit och är fortsatt oklar men regeringen har aviserat att olika EU-regelverk behöver beaktas inför den nya reduktionsplikten.

Tillsammans med bland annat Lantmännen, Neste och Södra skogsägarna har Preem därför låtit teknikkonsultföretaget Sweco analysera hur en förändrad reduktionsplikt kan komma att påverka Sveriges möjligheter att uppnå EU:s klimatmål.

Syftet har varit att bygga kunskap och förståelse för de olika EU-regelverk som indirekt och direkt reglerar EU-kraven på Sveriges utsläppsminskningar.

Kraftig sänkning kan få dyra konsekvenser

– Vi kan konstatera att utrymmet att sänka nivåerna på reduktionsplikten är litet. Redan vid smärre förändringar leder det till konsekvenser. Vid en kraftig sänkning är risken att Sverige kan behöva köpa utsläppsrätter för uppemot 10 miljarder årligen, säger Roger Björkbacka Public Affairs Manager på Preem.

– Eftersom det i praktiken bara är transportsektorn och skogssektorn som har möjlighet att bidra till det ambitiösa målet om 50 procents utsläppsminskning till 2030 riskerar en kraftigt sänkt reduktionsplikt att också få effekter för behovet av att minska utsläpp i skogen.

Sänkt reduktionsplikt kan öka utsläpp med 9 miljoner ton CO2e

Enligt Swecos rapport skulle en reduktionsplikt på 6% (att jämföras med dagens 30,5% på diesel) innebära att utsläppen ökar med 9 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2e) årligen. Detta ska jämföras med Sveriges totala utsläpp år 2021 på 47,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Ladda ner och läs hela rapporten här (PDF)

*Växthusgaser är ett samlingsbegrepp för flera gaser, där vissa gaser har en starkare uppvärmningspotential (Global Warming Potential, GWP) än andra. Koldioxidekvivalenter (CO2e) är ett mått som sammanställer dessa olika utsläpp. Läs mer på Naturvårdsverket