Hållbara vägtransporter är avgörande för att nå klimatmålen

Transporterna på våra svenska vägar blir allt fler, bland annat till följd av förändrade konsumtionsvanor och en växande befolkning. Även om utsläppen från trafiken minskat de senaste åren är det lång väg kvar till målet om ett klimatneutralt Sverige år 2045. För att nå dit krävs en rad åtgärder, där biodrivmedel spelar en nyckelroll.

I dag är det enklare än någonsin att handla via nätet – allt från kläder, elektronik till vitvaror och möbler är endast ett klick bort. Våra nya konsumtionsvanor bidrar till ett ökat behov av lastbilstransporter. Siffror från Trafikanalys visar att det under 2018 genomfördes 45 miljoner varutransporter med lastbil, varav 99 procent i inrikestrafiken.

En nyligen genomförd undersökning från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet visar att 22 procent av de varor som beställs över nätet dessutom returneras. Lägg till det ett ökat krav på snabba leveranser, vilket ger transportföretagen sämre möjligheter att samordna logistiken, samt en växande befolkningsmängd.

Totalt sett står transporterna står för närmare en tredjedel av landets koldioxidutsläpp, och av dem står vägtrafiken för 90 procent. Det betyder att transportpolitiken kommer att spela en avgörande roll för att nå målet om ett klimatneutralt Sverige 2045.

Krafttag för mer hållbara transporter

Vägen dit är en kombination av mer energieffektiva fordon, mer effektiva transporter, och att fossila bränslen fasas ut och ersätts med förnybara. I dagsläget ligger andelen biodrivmedel i Sverige på drygt 20 procent, vilket kan jämföras med 5 procent inom EU i stort.

Saifa-tankning_250x300.jpg

– Preems vision är att leda omvandlingen mot ett hållbart samhälle och till 2030 räknar vi med att kunna producera 3 miljoner kubikmeter (3 miljarder liter) biodrivmedel, säger Linda Werner, chef för Nya Möjligheter på Preem.

Redan 2010 började Preem tillverka diesel baserad på tallolja, en restprodukt från pappersmassatillverkning, som har samma egenskaper som vanlig diesel. Nu satsar Preem stort på nya innovativa anläggningar som ska framställa diesel och bensin av lignin, en annan restprodukt från massabruken, samt av sågspånsrester från sågverken.

– För att nå målen behöver vi ta tillvara på Sveriges unika potential att tillverka hållbara drivmedel av restprodukter från skogsindustri, jordbruk och andra näringar. Därför är det viktigt att vi har en kostnadseffektiv och ändamålsenlig transportpolitik, som arbetar direkt mot målen, säger Linda Werner.

Vill snabba på bränslebytet

Två viktiga styrmedel i riktningen mot ökad andel biodrivmedel har redan införts. Det ena är bonus-malus-systemet som innebär att man får en bonus om man köper en ny bil med låga utsläpp och straffskatt för en bil med höga utsläpp. Det andra är reduktionsplikten, som ställer krav på en viss andel inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel, och som dessutom kommer att utökas successivt.

Linda Werner_200x250.jpg– Reduktionsplikten är det absolut viktigaste verktyget för att minska utsläppen från våra transporter. Nu gäller det för våra politiker att ta nästa steg och besluta om hur bränslebytet succesivt ska fasa ut det fossila mot förnybart. Här vill Preem se en ambitiös plikt med nivåer som gör att vi når de transportpolitiska målen, säger Linda Werner.

– Samtidigt kommer vi alla att behöva tänka nytt i framtiden för att vårt resande och våra transporter ska bli mer hållbara. För Preems del ser vi att vi har en oerhört viktig roll att fylla när det gäller att bidra med förnybara drivmedel med mindre påverkan på miljön, avslutar Linda Werner.

Text: Sara Bergqvist

Faktorer som påverkar koldioxidutsläppen från vägtrafiken Faktorer som påverkar koldioxidutsläppen från vägtrafiken

PlusNY.png

  • Hög och växande andel biodrivmedel i Sverige, drygt 20 procent i Sverige jämfört med EU-snittet på 5 procent.
  • Reduktionsplikten gör det lönsamt och möjligt för drivmedelsbolag att satsa på biodrivmedel.
  • Andelen elbilar och laddhybrider ökar.
  • Energieffektivare motorer.
  • Bonus-malus-systemet premierar bilägare att satsa på elbilar och bilar med låga utsläppsnivåer.

MinusNY2.png

  • Fler köper större bilar.
  • Vägtrafiken ökar totalt sett, främst på grund av ökad lastbilstrafik. Under 2018 ökade lastbilstrafiken med cirka 3 procent.
  • Ökad e-handel har också en tendens att leda till ökade transporter, beroende på stort antal returer, krav på snabba leveranser som leder till sämre logistiklösningar, samtidigt som man ändå fortsätter att besöka fysiska butiker för att göra inköp.
Fakta:

Vägtransporter Vägtransporter

Lastbilar stilla_820x461.jpg

I dagsläget har 81 procent av svenskarna över 18 år körkort.

Antalet personbilar per invånare ökade från 0,58 till 0,60 mellan 2010 och 2018. Det motsvarar en ökning på 4 procent.

Den genomsnittliga livslängden på personbilar i Sverige är 17 år. Nya bilar har i genomsnitt 38 procent lägre koldioxidutsläpp än bilar från 2002, vilket innebär en kraftig förbättring när fordonsflottan byts ut.

Totalt sett har trafiken med personbil och lätt lastbil ökat med 30 procent sedan 1990.

Sverige ligger på tionde plats inom EU när det gäller godstransporter med lastbil. Under 2017 låg transportarbetet på 42 miljarder tonkilometer, vilket kan jämföras med 335 tonkilometer för Polen som har högst andel transporter.

Malm och andra produkter från utvinning står för den största godsmängden på svenska vägar.

Totalt finns ungefär 15 000 bussar i trafik i Sverige. Om man ställde alla på rad skulle de bilda en kö ända från Stockholm till Örebro.

För att nå klimatmålet om att minska utsläppen av växthusgaser från trafiken med 70 procent behöver utsläppen minska med 8 procent om året varje år fram till 2030. 

Sedan 1990 har utsläppen minskat med 11 procent. Om mängden transporter hade legat kvar på samma nivå som 1990 hade utsläppsminskningen fram till 2018 varit 33 procent.

Källor: Transportstyrelsen, 2018 ; SCB, 2018, Trafikanalys, 2019 ; SCB, 2019; Transportföretagen, 2018; Eurostat, 2018 och Trafikverket, 2019