Debattartikel "Låt oss tanka svenskt"

Sverige har EU:s högsta klimatmål för transportsektorn – till år 2030 ska utsläppen från inrikestransporter ha minskat med 70 procent. Ambitionen är god och fullt möjlig att uppnå. Det krävs dock konkret politik som även stimulerar inhemsk biodrivmedelsproduktion, skriver företrädare för Preem och Lantmännen i Dagens Industri den 5 december 2018.

Det finns en uppsjö styrmedel för att minska transportsektorns klimatpåverkan, såsom bonus malus-systemet, reduktionsplikten och skattebefrielse för biodrivmedel. I stort sett alla dagens styrmedel riktas mot användarsidan med målet att stimulera förbrukningen av biodrivmedel. Och det har gett resultat. Sedan 2012 har användningen av biodrivmedel nästan tredubblats i Sverige.

En stor brist är dock att de flesta politiska initiativen och styrmedlen inte stimulerar till att öka den svenska produktionen, trots att vi har unika möjligheter att bli världsbäst på biodrivmedel. Faktum är att den svenska biodrivmedelsproduktionen legat stilla det senaste decenniet, trots kraftigt ökad konsumtion.

Vi ser givetvis mycket positivt på en ökad användning av biodrivmedel, men det är ett stort politiskt misslyckande att den stora potential som finns för storskalig inhemsk produktion av hållbara och klimateffektiva biodrivmedel inte kommer till sin rätt.

Den så kallade reduktionsplikten, eller bränslebytet, trädde i kraft den 1 juli i år. Med den nya lagen kommer koldioxidutsläppen från bensin och diesel att minska efter krav på ökad inblandning av förnybara komponenter, som HVO, RME och etanol. Inledningsvis ska utsläppen minska med 2,6 procent för bensin och 19,3 procent för diesel jämfört med motsvarande fossila produkter. Nivåerna kommer successivt att öka för att, tillsammans med eldrift och effektiviseringar i transportsektorn, klara målet om att minska utsläppen med 70 procent till 2030.

Politiska styrmedel är helt avgörande för att driva på utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle, och styrmedel som reduktionsplikten är bra på många sätt. Den är klimateffektiv, teknikneutral och ger långsiktiga spelregler för drivmedelsbranschen. Utan långsiktighet finns inga förutsättningar för ökade investeringar i den inhemska produktionen. Men mer krävs.

I dag importeras uppemot 85 procent av de biodrivmedel som konsumeras i Sverige. Utan politik och styrmedel som skapar goda villkor för ökad inhemsk produktion riskerar andelen svenska biodrivmedel att fastna på nuvarande låga nivå eller i värsta fall konkurreras ut. Svenska biodrivmedel konkurrerar inte på samma villkor som andra länder i dag. Det vill vi, Sveriges största producenter av biodrivmedel, uppmana politiken att ändra på.

I Sverige finns mycket skog och stora arealer åkermark. Vi har en stor råvarupotential med unika möjligheter till att storskaligt producera hållbara biodrivmedel. Uträkningar visar att inhemska restprodukter och råvara från skog och lantbruk kan leverera uppemot 30 TWh biodrivmedel per år. Det är närmare tio gånger dagens produktion och skulle kunna täcka Sveriges behov en bra bit in på 2020-talet.

Att ensidigt satsa på ökad konsumtion av biodrivmedel leder främst till ökad import. Resultatet blir uteblivna miljövinster och outnyttjad potential i den inhemska produktionen från det svenska lantbruket och skogen. Vi har givetvis ingenting emot import eller internationell handel. En mycket hög andel av våra drivmedelsprodukter exporteras i dag och vi agerar själva på en rad internationella marknader. Vi vill dock att produktion och handel sker på jämbördiga villkor vad gäller miljöskydd och subventioner i Sverige respektive andra länder.

Den låga produktionen i Sverige menar vi är ett politiskt misslyckande. Inhemsk produktion av biodrivmedel är inte bara en satsning för klimatet. Det skulle även bidra till nya gröna jobb, stimulera landsbygden, förbättra handelsbalansen och öka energi- och livsmedelsberedskapen.

Vi vill därför se att en statlig utredning eller kommission tillsätts för att ta tillvara på den enorma potentialen i Sverige, och komma ifrån de senaste årens politik med små och mer kortsiktiga åtgärder. Utredningen måste gå till botten med frågan om hur den svenska biodrivmedelsproduktionen kan öka och lägga fram konkreta förslag till systematiska och långsiktiga åtgärder för ökad produktion. Politikerna och näringslivet måste kavla upp ärmarna och bredda perspektivet i biodrivmedelspolitiken, för att vi tillsammans ska nå fram till målet om en hållbar transportsektor.

Petter Holland                  Magnus Kagevik 
vd Preem                           chef för division Energi, Lantmännen