Så kan du bidra till ökad trafiksäkerhet
Vi träffade Susanne Wallhagen, trafiksäkerhetsansvarig på organisationen Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, NTF, för att höra om deras insatser när det gäller trafiksäkerhet i Sverige.
Ni har bland annat genomfört årliga hastighetsmätningar på de svenska vägarna. Vad visar era senaste mätningar?
Vi genomförde hastighetsmätningar på det kommunala huvudvägnätet med hastighetsgränser 40–70 km/tim under september 2020 på 23 olika orter i Sverige.
Mätningarna visar att det totalt sett var 67 procent av den studerade trafiken som höll hastighetsgränsen år 2020. Hastighetsefterlevnaden var sämst på gator med hastighetsbegränsning 40 km/tim där endast 52 procent av trafiken höll hastighetsgränsen. På gator med 50 km/tim var det 73 procent, på gator med 60 km/tim var det 78 procent och på gator med 70 km/tim var det 69 procent som höll hastighetsgränsen.
Det finns ett nationellt mål om 80 procents hastighetsefterlevnad – detta mål är alltså inte uppnått på kommunala gator i tätort.
Om vi tittar på alla hastighetsgränser höll 66 procent av personbilisterna hastighetsgränsen, 72 procent av de som körde lastbil och buss, samt 82 procent av förarna av lastbilar med släp.
Kan ni se några trender över tid i era hastighetsmätningar?
Mätningarna har pågått sedan år 2012. För hastighetsgräns 40 km/tim har andelen inom gällande hastighetsgräns legat på drygt 50 procent alla år förutom 2015 då efterlevnaden var något sämre. För hastighetsgräns 50 och 60 km/tim är tendensen positiv och för hastighetsgräns 70 km/tim minskade efterlevnaden något 2019, och år 2020 ligger man kvar på den något lägre nivån. Det bör dock noteras att år 2019 och 2020 var det endast sex mätpunkter på 70 km/tim. Under åren har det inte varit exakt samma antal mätpunkter för varje hastighetsgräns eftersom punkter som får ny hastighetsgräns byter grupp. Förändringar kan alltså till viss del förklaras av att det tillkommer respektive faller bort mätpunkter mellan åren.
I varje mätpunkt mäts också reshastigheten. Totalt sett, på alla hastighetsgränser, har reshastigheten minskat med cirka 3 km/tim sedan mätserien startade 2012. Detta är positivt ur trafiksäkerhetssynpunkt och innebär att det nationella målet om minskad reshastighet är uppnått.
Hur viktigt är det att bilister sänker farten?
Att sänka hastigheten är oerhört viktigt. Hastigheten är en av de viktigaste faktorerna som styr trafiksäkerheten, både när det gäller olycksrisk och skaderisk. Hastighet påverkar såväl sannolikheten att bli inblandad i en olycka som hur allvarliga skador man får vid en eventuell olycka. Vid ökade hastigheter ökar dessutom bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp kraftigt utan att väsentliga tidsvinster görs.
Betydelsen av hastighet för olycksrisken beror främst på att den påverkar den sammanlagda stoppsträckan som består av reaktionssträcka och bromssträcka. Vid en hastighet i 30 km/tim hinner man t.ex. stanna för en person som går ut i gatan framför en buss, på cirka 12 meters avstånd. Kör man istället 50 km/tim kommer man att köra på personen i 50 km/tim eftersom man inte ens hunnit börja bromsa då. Oskyddade trafikanter har högre skaderisk än den som sitter i ett fordon med skal. Studier av olika kollisionshastigheter i olyckor mellan bil och gående visar att det är fem gånger högre risk att den gående omkommer om den blir påkörd i 50 km/tim än i 30 km/tim. Risken att dödas är också betydligt högre för äldre människor än för yngre på grund av en skörare kropp.
Om alla håller hastighetsgränserna kan många liv räddas varje år. I genomsnitt räddas 15 liv per sänkt km/tim i genomsnittlig reshastighet, har Trafikverket beräknat.
Utöver att sänka farten – vad kan bilister göra för att minska riskerna i trafiken?
Det finns mycket man kan göra för att minska både sina egna och andras risker i trafiken. Det gäller att alltid använda bilens bälten, både i framsätet och baksätet. Uppmärksamhet är mycket viktigt – det handlar om att vara närvarande i köruppgiften och ha sin uppmärksamhet riktad på trafiken, att inte låta sig distraheras av vare sig mobiltelefon, radio eller medtrafikanter. En förutsättning för en bra bilkörning är förstås också att vara nykter och utvilad. Vi vill också trycka på vikten av samspel och att visa sina medtrafikanter hänsyn. Tillsammans kan vi minska riskerna i trafiken och få en ökad trafiksäkerhet.
Ni lanserade under våren 2021 kampanjen ”Hur kan du bidra till ökad trafiksäkerhet?”, vad handlar den om?
Kampanjen handlar om att genom små val i vardagen kan vi alla vara med och bidra till ökad trafiksäkerhet. Vi kan sänka hastigheten, vi kan skydda oss bättre och göra vad vi kan för att synas. Det handlar om att ha ögonen på vägen, och alltså inte vara distraherad av det som finns i exempelvis mobiltelefonen. Vi ska självklart vara nyktra och utvilade när vi kör i trafiken, liksom att vi ska visa varandra hänsyn och samspela i trafiken på ett säkert sätt. På kampanjsidan kan man ange på vilket sätt och varför man vill vara med och bidra till en bättre trafiksäkerhet. När man bidrar så är man med och påverkar att ingen dödas eller skadas allvarligt i trafiken, vårt gemensamma strävande mot Nollvisionen. Läs mer på dittbidrag.ntf.se.