”Vi tjänar på att ligga i framkant”

I decennier har maskinparken på familjegården i Östergötland kört på förnybara drivmedel. Nu tar Albin Gunnarson gården till nästa nivå av hållbarhet. Lösningen? En kombination av jordbruksteknik och växtlära.

På Albin Gunnarsons familjegård Boberg Väst¬ergård i Östergötland har de använt förnybara drivmedel i mer än 20 år. Då var det Albins pappa som drev gården och körde maskinparken på diesel med två procent RME. I dag använder Albin Gunnarson, som är sjätte generationen på gården, Preem Evolution Diesel, som innehåller råvara med hög växthusgasreduktion.

Men arbetet för ett hållbart lantbruk tar inte slut där.

Både bostadshusen och verkstaden, liksom spannmålstorken, värms av åkermarksbaserat biobränsle, direkt från gården. Ett par kilometer från gårdsplanen snurrar Albin Gunnarsons vindkraftverk som förser uppåt 40 normalstora villor med el.

Jordbrukaren Albin Gunnarson

– Marknaden ställer inga speciella krav på oss att vi ska vara mer hållbara än andra jordbruksföretag. Jag tror ändå vi tjänar på att ligga i framkant. Vi har gått före på bränslesidan och brukar jorden så att vi med gott samvete kan lämna den vidare till nästa generation, säger Albin Gunnarson.

Läs också: Skogsbrukaren Gunde Svan tänker långsiktigt

Vill göra så mycket rätt som möjligt

Gården har 235 hektar som de odlar själva och ytterligare 215 hektar som de, genom tjänste- och maskinparksutbyten, tröskar åt andra lantbrukare. Höstvete, som sås på hösten och skördas efterkommande höst, är basen i verksamheten. De odlar också gräsfrö, i form av ängssvingel och rödklöver, men också maltkorn och raps.

Det som driver Albin Gunnarson i hans arbete på gården är att göra så mycket rätt som möjligt. Genom att kombinera sitt intresse för teknik och växtodling (Albin är ansvarig för försök och utveckling på Sveriges frö- och oljeväxtodlare, med fokus på raps) odlar Albin på ett sätt så han maximerar skörden per ytenhet utan att utarma jorden.

Läs också: Därför är drivmedelsfrågan viktig för både hållbarhet och ekonomi

Det som, både ekonomiskt, tids- och hållbarhetsmässigt, har bidragit mest i hans arbete är användandet av gps med RTK (real-time kinematic) och autostyrning av traktorer och redskap. Kör man en harv eller ringvält på fri-hand är det helt normalt med en överlappning på 20-50 centimeter. Med RTK-gps och autostyrning kör Albin med en noggrannhet ner till två centimeter.

– Att inte köra dubbelt spar både tid och pengar. På ett fält kan det betyda att jag kör två drag mindre som var överlappning innan. Det är en kostnad i arbetstid, bränsle och maskinslitage, som vi till stor del slipper. Albin Gunnarson på Boberg Västergård plöjer sin åker.

Kan vara tufft att bära teknikinvesteringar

Förutom att bara köra rakt så har Albin Gunnarson byggt på systemet så att de idag även styr gödselspridaren, växtskyddssprutan och plogen med de här verktygen. Det innebär att gödselspridaren och växtskyddssprutan slår av och på exakt på rätt plats, utan att göra någon överlappning, vilket minskar förbrukning av insatsvaror. Förutom autostyrningen använder familjegården kvävesensor eller satellitbildsanalyser för kvävegödsling och styrfiler för fosfor- och kaliumgödsling baserade på jordprover med gps-data.

– Sen ska man inte låta teknikintresset ta överhand. Det är inte självklart att det går att tjäna så mycket pengar i förhållande vad det kostar. På våra 235 hektar kan det vara tufft att bära en tekniskt investering. I lantbruket är vinsten inte alltid så stor i förhållande till kostnaden. Det jag kan tjäna pengar på är att minimera mängden insatsvaror och få det att hamna på rätt plats.

Även fast Albin Gunnarson tycker det är speciellt tilltalande med diesel med inblandad raps menar han att rapsen självt inte kommer kunna lösa all efterfrågan på förnybart bränsle.

– Lösningen kommer att finnas i en kombination mellan åkermarksbaserat- och skogsbaserat biobränsle.

Text & foto: Erik Ardelius

Fakta

Albin Gunnarsons jordbruk Albin Gunnarsons jordbruk

Bor: Boberg Västergård, Fornåsa, mellan Linköping och Motala.

Utbildning: Agronom

Odlar: Höstvete, ängssvingel, rödklöver, maltkorn (whiskeymalt) och raps.

Odlingsareal: 235 hektar, gården tröskar även 215 hektar åt närliggande jordbruk.

Historia: Gården köptes av Albins farfars farfars far som ägde flera gårdar. Hans söner tog över en gård var. Boberg Västergård är den enda gården som är kvar i släkten.

Utöver jorden: På vintrarna jobbar Albin med gårdens skogsverksamhet. Förutom arbetet på lantbruket är Albin Gunnarsson ansvarig för försök och utveckling på Sveriges frö- och oljeväxtodlare.