Tekniken som kan halvera Sveriges koldioxidutsläpp
23 sep 2019Sverige skulle relativt enkelt kunna halvera sina koldioxidutsläpp genom CCS- teknik. Det visar studier av en grupp forskare på Chalmers. Under 2020 startade Preem ett pilotprojekt för att fånga in koldioxid på raffinaderiet i Lysekil.
Genom att fånga in och lagra koldioxid från 27 stora svenska industrianläggningar, med utsläpp på mer än en halv miljon ton per år vardera, skulle Sverige kunna halvera sina koldioxidutsläpp.
– Tekniken finns redan. Det vi behöver nu är strategier och ekonomiska modeller som gör det lönsamt att investera i den. Dessutom behövs den typen av demonstrationsprojekt som Preem nu inleder och där vi finns med som forskningspart, säger Fredrik Normann, docent Energiteknik vid Chalmers Tekniska Högskola.
”Våra koldioxidutsläpp kan minska med en halv miljon ton per år”
CCS som står för Carbon Capture Storage är en väl beprövad teknik som innebär att man i första steget avskiljer koldioxid från en utsläppskälla. Därefter kan koldioxiden kondenseras till vätska och transporteras för lagring långt under havsbotten – på samma sätt som naturen själv lagrar olja och gas.
I Norden har CCS fram till nu främst använts i samband med att man utvinner olja och gas i Nordsjön. Att fånga in koldioxiden i samband med utsläpp från industrin är däremot nytt och det är det som Preem nu har testat på raffinaderiet i Lysekil. Målet är att en fullskalig anläggning ska vara igång till 2025.
– Vi räknar med att kunna minska våra utsläpp med upp till en halv miljon ton koldioxid per år, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av raffinaderiets koldioxidutsläpp, säger Mattias Backmark, chef för affärsutveckling på Preem.
Läs också: Nu ska koldioxiden lagras långt under havsbotten
Ett av världens första koldioxidneutrala raffinaderier
Koldioxiden fångades under testet in från rökgaserna vid raffinaderiets vätgasanläggning. Det är den punktkälla på raffinaderiet som innehåller högst andel koldioxid, cirka 25 procent. Vätgasen är en viktig komponent för att kunna framställa högkvalitativa bränslen, och framställningen av förnybara bränslen kräver ännu mer vätgas än fossila.
Fram till 2030 ska Preem öka produktionen av förnybara bränslen från dagens cirka 200 000 kubikmeter till 3 miljoner kubikmeter (3 miljarder liter). Utöver utvecklingen av CCS-teknik projekterar Preem därför nu även en anläggning för produktion av vätgas baserad på elektrolys av vatten.
– Genom att ställa om mot gröna råvaror och förnybar vätgas, samtidigt som vi fångar in både fossil och biogen koldioxid, får vi en fantastisk klimatnytta. Min spaning är att vi kommer att bli ett av de första koldioxidneutrala raffinaderierna i världen, säger Mattias Backmark.
Läs också: Här ska koldioxiden fångas in
CCS – mest effektivt för reduktion av koldioxid
Själva lagringen av koldioxiden planeras i Norge, som ligger långt fram på området och har bättre geologiska förutsättningar för lagring än Sverige. Preem har precis tecknat ett långsiktigt avtal med norska Northern Lights om framtida lagring. I första skedet handlar det dock om att testa infångning av koldioxid vid raffet i Lysekil för att kunna dra slutsatser om hur det ska kunna göras på bästa sätt.
– Målet är att även andra ska kunna dra nytta av de resultat vi kommer fram till, säger Mattias Backmark.
Utöver Preem ligger även Cementa och Stockholm Exergi i startgroparna för att köra igång med koldioxidinfångning.
– CCS är det absolut mest effektiva sättet att reducera först utsläppen och sedan koldioxidhalten i atmosfären. Ju tidigare vi kommer igång med de här relativt lättillgängliga utsläppskällorna, desto bättre. Det gör att vi slipper de svårare bitarna och inte behöver städa upp lika mycket i efterhand för att nå målet om nollutsläpp till 2045, säger Fredrik Normann.
Text: Sara Bergqvist
Så mycket kan koldioxidutsläppen minska Så mycket kan koldioxidutsläppen minska
Koldioxidutsläppen i Sverige ligger i dagsläget på cirka 50 miljoner ton per år. Om man även räknar med utsläpp från biogena källor så blir utsläppen totalt cirka 70 miljoner ton per år.
Genom att införa koldioxidavskiljning på de 27 svenska industrianläggningar som släpper ut mer än en halv miljon ton om året skulle man kunna minska utsläppen med 23 miljoner ton, varav 14 miljoner ton av fossilt ursprung.
Källa: Rapporten ”Avskiljning, transport och lagring av koldioxid i Sverige” av Filip Johnsson och Jan Kjärstad, Chalmers Tekniska Högskola (2019).
Fyra faktorer som avgör om en anläggning passar för koldioxidavskiljning Fyra faktorer som avgör om en anläggning passar för koldioxidavskiljning
1. Koncentrationen av koldioxid. För att få en energieffektiv avskiljning behöver halten av koldioxid i rökgasen vara relativt hög.
2. Anläggningens storlek. För att få en kostnads- och energieffektiv avskiljning behöver anläggningen vara relativt stor. Det skulle till exempel inte vara energieffektivt att avskilja koldioxid från en villa.
3. Tillgång till egen energi i processen. Att avskilja koldioxid är energikrävande. Anläggningar med processer som bildar egen energi som i dagsläget inte utnyttjas fullt ut har en klar fördel.
4. Infrastruktur för transport och lagring av koldioxid. De första avskiljningsanläggningarna kommer att vara beroende av transport av koldioxid via fartyg. Därför är tillgången till hamninfrastruktur avgörande. Större nätverk med pipelines för koldioxid blir lönsamma först när många anläggningar tillämpar CCS.
Källa: Fredrik Normann, Chalmers Tekniska Högskola